Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Nästa viktiga steg för Kappa Kraftliner var att 2004 gå med i Länsstyrelsens JA-projekt(Jämställdhet på arbetsplatsen). En målsättning är att de vill ha in fler kvinnor, men enannan mer konkret målsättning är att de vill få bukt med problemen med sexuella trakasserier.Det är ett intressant perspektivbyte, eftersom det verkat som om man tidigarefrämst placerat problemen utanför den egna organisationen.Sammantaget visar min uppföljning kring jämställdhet på Kappa Kraftliner att företagetär tydligt påverkat av dagens jämställdhetsdiskurs i samhället. De är ju inte ensammaom perspektivbytet från sociobiologism till struktur och organisation. Företagethar inte gjort några större jämställdhetsprojekt, men kan inte stå emot påverkan frånomvärlden. Men om företaget nu kan gå från retorik till praktik återstår att se.Den nya organisationen lever kvar, men också en omstart och ett steg framåtMitt andra intresse i uppföljningen var hur det gick i förändringsprojektet eftersomjag menar att det finns kopplingar mellan organisationsförändringar och genus – ochdärmed också jämställdhet. Inledningsvis fick jag ju veta att allt hade gått i stå ochdet berodde på att företaget gjort så stora personalneddragningar. Företaget lade ned”Utveckling pågår” 1998 eftersom det ansågs vara omöjligt att bedriva utveckling samtidigtsom avveckling. Men ju mer jag pratade med folk desto mer förstod jag att situationeninte alls var låst eller negativ. Organisationen med mångkunnighet (man måstekunna minst tre befattningar) och mer självständiga skiftlag som klarar sig utan arbetsledarelever kvar, ungefär som det var tänkt. Företaget jobbar dessutom nu, 2004, medett intressant förändringsprojekt kring tvärfunktionella processteam i produktionen.Detta kan ses som en omstart av de förändringstankar som man hade för tio år sedan,men också som ett ytterligare utvecklingssteg i samma riktning eftersom att nu ingåräven integrering av underhåll och drift. Många av de kvinnliga arbetarna i produktionenär med i dessa ”team” och den kvinnliga arbetare som jag pratade med menade attteamen var inspirerande och en förbättring av arbetsmiljön.Könssegregerad produktionsorganisation:Förändringar – trots många återställareDuni Konverteringsfabriken i Skåpafors – för tio år sedanDet företag där könssegregeringen tydligast var ett stort problem var Duni Konverteringsfabrikeni Skåpafors. Den planerade organisationsförändringen 1994 innebaratt man skulle införa en flödesorganisation med teamwork och arbetsrotation och attarbetslagen skulle få nya arbetsuppgifter. Konkret innebar detta framför allt två nyasaker: dels integrerat innehåll, och dels självständiga arbetslag med en ”samordnare”.Bägge delarna hotade att röra om rejält i könsordningen.103