Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Stockholm. Därför rekryterades ett stort antal kartritare till huvudkontoret strax efterflytten. Flera av dem hade utbildats vid en 24 veckors kartritningskurs som hade anordnatsav AMU inför verkets lokalisering till Gävle. I arbetet vid topografiska kartenheteningick såväl grunddatainsamling, fältkontroller som processen för att ta framfärdiga tryckoriginal till kartorna. De personalkategorier som arbetade där var främstlantmätare, mätningsingenjörer och karttekniker/kartritare.Medan lantmätare och kartritare i allmänhet hade sitt arbete förlagt till enheten iGävle, reste mätningsingenjörerna eller fältarbetarna, som de även kallades, ut till olikadelar av landet under sommarhalvåret för att samla in, kontrollera och klassificerainformation. De förstnämnda yrkeskategorierna benämns ibland som innearbetare ochde senare som utearbetare.Kartritarens/kartteknikerns yrke var från början närmast konstnärligt: att med tuschpennaoch skalpell som verktyg, noggrant och med precision framställa kartoriginalefter underlag som tagits fram av fältarbetare. Kartritaryrket var länge ett helt kvinnodomineratyrke medan mätningsingenjörsyrket var helt mansdominerat.Lantmätaryrket var från början helt manligt, men hade börjat blandas upp i början av1960-talet då den första kvinnliga lantmätaren utexaminerades från Tekniska högskolan.5Förändringarnas tidFörhistorien till topografiska enhetens ansökan om medverkan i ett KOM-projekt ståratt finna i de förändringar av yrken och arbetsinnehåll som hade börjat under 1980-talet och som berörde främst fältarbetare och kartritare. Lantmätarna var inte involveradei processen och den yrkeskategorin lämnas utanför den fortsatta redogörelsen.Fältarbetet vid Lantmäteriet hade utförts på ungefär samma sätt sedan decennier medankartritarbetet har genomgått stora förändringar med början under 1980-talet. Frånatt ha varit ett hantverksmässigt precisionssamarbete var det i början av 1990-talet nästanhelt datoriserat där kartritarna satt framför bildskärmar och lagrade eller ändradekartuppgifter.När den nya datatekniken introducerades i början av 1980-talet var det de kvinnligakartritarna som först fick tillgång till den och som kom att använda sig mest av den.De manliga fältarbetarna var ute på fältarbete i långa perioder och kunde inte hållasig ajour med det nya verktyget. Många av dem var heller inte intresserade. Teknikensågs som ett nytt verktyg för att framställa kartor och tillhörde därmed kvinnornas5 Bakgrundsteckningen av Lantmäteriet är , med undantag av de uppgifter som refereras till andra källor,hämtad från E. Sundins bok Ny teknik i gamla strukturer (1993).75