Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?till senare när jag diskuterar det studerade programmet. Syftet är också att kontextualiseradet studerade programmet – ge det lite mer kött på benen – genom att redogöra förjämställdhetsarbete i organisationer i lite vidare bemärkelse. Efter forskningsgenomgångenintroduceras ledarutvecklingsprogrammet. Med utgångspunkt i denna introducerandebeskrivning följer en både empirisk och teoretisk diskussion kring de organisatoriskavillkor under vilka programmet uppstått, samt aktörer som uppfattas som centralaför programmet. Därefter diskuterar jag hur programmet förändrats och hur dennaförändring kan tolkas. Artikeln avslutas med en sammanfattande diskussion där jagframför allt diskuterar jag hur de förändringar som programmet genomgått över årenkan förstås som ett resultat av ett reflekterande förhållningssätt hos projektledarna.Tidigare forskning om jämställdhetsarbeteDen mesta könsteoretiska organisationsforskningen tillhandahåller kunskaper som kanvara av intresse och vikt för att kunna bedriva jämställdhetsarbete i organisationer. Detär emellertid förhållandevis få studier som empiriskt studerat just jämställdhetsarbete.Frågan om hur kön uttrycks, återskapas, utmanas och/eller förändras inom ramen förorganisationers jämställdhetsarbete, är ett tema som vunnit mark under 1990-talet (föröversikter se t ex Wahl et al 2001, Höök 2003).Itzin och Newman (1995) konstaterar att jämställdhetsarbete innebär komplexa ochmotsägelsefulla processer. Komplexiteten kommer av att framsteg och bakslag helatiden förändrar villkoren för det fortsatta förändringsarbetet. Förändringsinitiativkoopteras 1 , ändras och motarbetas på olika sätt och utifrån olika positioner. Framstegi ett område kan ackompanjeras av bakslag i ett annat område; förändringar som uppfattassom progressiva kan samtidigt ge upphov till nya problem. Av denna anledninggår det inte heller att identifiera en bästa metod eller ett ’rätt’ tillvägagångssätt i jämställdhetsarbete(Wahl 1994). I SOU 1994:3 skriver Wahl att det som karaktäriseradede organisationer som uppnått resultat var att de arbetade med flera olika metoder, oftasamtidigt. Dessutom tilläts ”misslyckanden” utan att frågan som sådan avskrevs. Ävenom forskningen inte resulterat i framgångsrecept, så har den bidragit med värdefullabeskrivningar och analyser av förändringsprocesser.Många studier av jämställdhetsarbete visar hur arbetet aktiverar motstånd. Motståndkan förekomma bland både kvinnor och män, även om det är vanligare bland män(Cockburn 1991, SOU 1994:3, Hagberg m fl 1995, Lindgren 1999, Pincus 2002). Fleraforskare har konstaterat att mäns motstånd på sätt och vis är logiskt ur ett maktperspektiv.Motståndet har tolkats som att jämställdhetsarbetet konfronterar mäns känsla1 Koopteras är ett teoretiskt begrepp som innebär något/någon upptas och samtidigt underordnas/övertas(för diskussion kring detta se tex Cockburn (1991) och Holgersson (2003)).184