УНИВЕРЗИТЕТ „СВ. КИРИЛ И МЕТОДИЈ“ – СКОПЈЕ
УНИВЕРЗИТЕТ „СВ. КИРИЛ И МЕТОДИЈ“ – СКОПЈЕ
УНИВЕРЗИТЕТ „СВ. КИРИЛ И МЕТОДИЈ“ – СКОПЈЕ
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
44<br />
Pove}eto od `enite na kozarite prvpat vo `ivotot se<br />
bea promenile vo ~udesnite narodni nosii polni srma i srebro,<br />
blesnati vo preplet so prekrasni i nevideni boi, od crvenomodrikava<br />
do `olto-zelenikava, boi {to mo`ea da se vidat<br />
samo vo planinski predeli.<br />
(Vremeto na kozite, str. 9)<br />
Die meisten Hirtenfrauen hatten zum ersten Mal im Leben die<br />
wunderbaren Volkstrachten angezogen, voll glänzender Gold- und Silberfäden,<br />
verwoben mit herrlichen, nie gesehenen arben, von einem Blau<br />
mit Rottönen zu Grün, das ins Gelbe spielte, arben, wie man sie nur in<br />
den Bergregionen findet.<br />
(Zeit der Ziegen, str, 11)<br />
Mantovani se opredeluva pri prevodot za supstantivizacija na<br />
boite, poa|aj}i od toa deka kaj ovie makedonski zboroobrazuvawa<br />
vtoriot konstituent, soglasno preferencijata kaj germanskite slo-<br />
`enki, e nositel/glava (angl. head) na konstrukcijata. No, so ogled na<br />
toa {to makedonskite slo`enki mo`at da bidat levo- i/ili desnoglavi,<br />
ostanuva, spored nas, otvoreno dali so prevodot se dolovuva planinskiot<br />
„{timung“, opi{an vo originalot kaj Starova.<br />
Kaj drug primer od ovoj vid ~itatelot bez tekstualna uvertira e<br />
konfrontiran so okazionalizmot belo-zlatesto krzno (Vremeto na<br />
kozite, str. 80). Transparentnosta na ovaa kombinatorika na boi ne<br />
pretstavuva problem ni za prevodot, osven {to nijansiraweto kaj<br />
zlatnata boja, postignato so pomo{ na sufiksot <strong>–</strong>est, koj se dodava vrz<br />
pridavkata zlaten, zlatest, ne mo`e da se po~ituva dosledno vo<br />
prevodniot ekvivalent <strong>–</strong> weiß-golden. Ovoj fenomen se dol`i na<br />
leksi~kata praznina vo germanskiot zboroobrazuva~ki sistem, koj<br />
tokmu vo slu~ajot na metalot zlato (Gold) razlikuva dve derivacii<br />
golden i goldig, koi ne zna~at vo prevod zlaten i zlatest, tuku golden<br />
(zlaten <strong>–</strong> od zlato, goldene Kette <strong>–</strong> zlatno sinxir~e) goldig (zlaten <strong>–</strong><br />
vreden kako zlato, goldiges Kind <strong>–</strong> zlatno dete). 17<br />
Zwei jüngere mit weiß-goldenem, zottigem ell…<br />
(Zeit der Ziegen, str, 97)<br />
Boite, odnosno nijansite na boite opi{ani vo romanot Vremeto<br />
na kozite, koi, ne se nikoga{ jasno razgrani~eni, sozdavaat silen<br />
17<br />
Inaku i vo germanskiot zboroobrazuva~ki sistem regularno se zastapeni semanti~ki parovite<br />
kaj imenkite {to ozna~uvaat metal, na pr., Silber < silbrig (wie Silber, kako srebro, srebrest) i<br />
silbern (aus Silber, od srebro, srebren).