Den mänskliga tragedin — stora versionen - fritenkaren.se

jag givit liv och namn åt. Tänk så mycket jag hade kunnat göra, lära, läsa, skapa och
studera under den sammanlagda tid som jag har tillbringat med att ha roligt med
mina hustrur! Sedeslöshet, lättsinne, omåttlighet, lust och allt sådant är enbart en
förlust av tid. Man hinner göra mycket mera och ta vara på mycket mera om man inte
har med lättsinnet att göra.
Allt vad jag inte är skulle jag vilja vara: aristokrat, rik, präst, katolik, ortodox, jude,
engelsman, italienare, målare, arkitekt och skald, och det är väl egentligen vad allt mitt
missnöje bottnar i: det att jag varken kan eller får lov till att helt vara mig själv.
Mitt arbete ringaktas, förolämpas, föraktas och betraktas som simpelt av alla dem
som det är tillägnat. När jag utövar det på klaver eller orgel så tror folk att jag är
djävulen själv. Min verksamhet förutsätter att jag sitter på rumpan dag ut och dag in.
Jag får lite fåfänga slantar ibland för att ha skrivit och kopierat bunter av noter, vilket
under årens lopp närapå har kostat mig synen, men aldrig åtnjuter jag vad jag mera
skulle behöva, som är lite uppskattning och uppmuntran. Jag klandrar ej omgivningen
för dess omusikalitet, men jag tycker att folk åtminstone kunde unna mig den glädjen
att låta mig veta att de över huvud taget har uppfattat min musik. Mycket av vad jag
med kärlek, lidande, möda och inspiration har komponerat har redan gått förlorat, och
jag befarar att mer kommer att försvinna längs samma förintelsens väg. Endast ett vet
jag säkert i mitt bedrövliga musikerliv, och det är, att min kärlek till Gud ej har varit
förgäves.
Georg Friedrich Händel:
– Vad menar ni egentligen, mr Handel? Hur kan ni försvara ett verk som
"Messias"?
– Och vad menar egentligen ni, herrar biskopar? Hur kan ni angripa ett verk som
"Messias"?
– Det är vi som ställer frågorna, mr Handel, och ni äger att besvara dem.
– Det enda svaret på alla era frågor och på att ni över huvud taget ställer dem är
att ni är en förfärlig hop inkompetenta dumhuvuden.
– Mr Handel!
– Till ordningen, mina herrar! Svara på biskopens frågor, mr Handel.
– Vad menar ni egentligen med ert verk "Messias"? Är det er avsikt att vålla
trosstrider inom kyrkan?
– Vad menar ni egentligen, herrar biskopar, med era insinuationer? Tror ni på fullt
allvar att jag skulle kunna nedlåta mig till att befatta mig med er ruttna kristendom?
– Mr Handel!
– Till ordningen, mina herrar! Svara blott på biskopens frågor, mr Handel.
– Vad gäller då hans förbannade fråga egentligen? Vad tusan är jag egentligen
kallad hit till förhör för? Vad är det för fel på min sakramentskade "Messias"?
– Välj era ord bättre, mr Handel, och svara blott på biskopens frågor.
– Då må han i så fall uttrycka sig klarare, så att jag kan begripa vad han säger.
– Tyst, mr Handel! Varsågod, herr ärkebiskop.
– Mr Handel, vad som förbryllar oss är textvalet i "Messias". Vi anser att ni har
handskats tämligen lättsinnigt med Den Heliga Skrift och tillrättalagt den för era egna
syften, och det är detta som vi anser att kan ha vådliga konsekvenser för den publik
som tvingas åhöra denna musik...
– "Tvingas åhöra"? Vad menar ni egentligen, ärkebiskop? "Tvingas åhöra"? Jag har
då aldrig hört på maken! Att man skall behöva tvingas åhöra sådant! Det är under min
värdighet. Jag borde aldrig ha kommit hit. Jag borde ha bojkottat er allihop och hela er
perukstockade kyrka. Ni är Englands infamaste dumhuvuden och humbugar allihop.
103