Den mänskliga tragedin — stora versionen - fritenkaren.se

Men de rör mig inte. De sänker blicken. Nu är det min tur att handla. "Alexander
Smith, säg att alle man skall komma akteröver!" Jag måste göra deras hopplösa
situation klar för dem, vare sig det är roligt eller ej. De har samlat sig. Där står de alla
tjugofem. Jag talar till dem. Jag är lugn, ty jag vet att vad jag säger är sant.
"Kamrater, det är en sak vi måste avgöra nu och för all framtid, och det är vem
som skall vara chef på det här fartyget. Vi har gemensamt satt oss i besittning av det
för att bli fria från en brutal tyrann som har varit en olidlig plåga för oss alla. Men
felbedöm inte den ställning som vi från och med nu befinner oss i! Vi är myterister,
och om vi blir upptäckta av något brittiskt örlogsfartyg och tillfångatagna så kommer
vi att hängas allesammans. Den möjligheten är inte så avlägsen som kanske många av
er tror. I fall mr Bligh skulle lyckas med att komma fram till England så kan ni vara
övertygade om att ett örlogsfartyg omedelbart skickas ut för att försöka ta reda på vad
det har blivit av oss. Lägg det på minnet allesammans! Vi är inte bara myterister utan
även sjörövare, eftersom vi har lagt beslag på ett av Hans Majestäts fartyg. Vi är för all
framtid avskurna från möjligheten att kunna återvända till England annat än som
rättslösa fångar, vilkas öden på förhand skulle vara givna. Stilla Oceanen är emellertid
stor och än så länge så okänd, att vi inte behöver riskera att bli tagna om vi inte bär oss
onödigt klumpigt och oförsiktigt åt. I en sådan situation är det nödvändigt för oss att
ha en pålitlig anförare och en ledare vars befallningar obetingat måste åtlydas. Det
torde vara onödigt att för brittiska sjömän förklara att inget fartyg vare sig bemannat
med myterister eller ej kan handhavas utan disciplin. Om jag ska vara chef på Bounty
så kräver jag att bli åtlydd. Ingen orättvisa kommer att ske ombord. Ingen kommer att
bli bestraffad utan att goda skäl föreligger, men i egenskap av fartygschef kommer jag
att fordra ovillkorlig lydnad av er allesammans.
Jag vill emellertid att ni nu beslutar vem som skall bli chef på Bounty. Om det
finns någon som flertalet av er hellre ser som chef i mitt ställe avsäger jag mig genast
befälet. Om ni däremot vill att jag skall vara er chef måste ni göra det klart för er vad
jag har sagt: att jag fordrar ovillkorlig lydnad." Men så länge jag talar tänker jag
oavbrutet enbart på mr Bligh och hans aderton kamrater. Jag kommer att vara med
dem ända tills jag säkert vet att de oskadda har kommit hem till England. Det är
fruktansvärt att leva i ovisshet om deras öden.
Männen röstar enhälligt för att jag skall vara deras ledare och kapten. Ingen är
emot mig och inte ens Jack Williams. När det är avgjort talar jag igen: "Vi har även en
annan fråga som måste avgöras. Det finns nio personer här ombord som inte har varit
oss behjälpliga med att ta fartyget. De skulle ha följt med mr Bligh om de hade fått
plats."
Mills skriker: "Slå dem i järn! De kommer bara att ligga oss till last och vara oss till
bekymmer!"
Jag fortsätter: "På det här fartyget kommer ingen att slås i järn utan att goda skäl
föreligger. Man kan inte klandra dessa nio män för att de inte vill hjälpa oss. De
handlade såsom de ansåg att var bäst, och jag respekterar deras beslut. Men jag vet
nog hur jag skall behandla dem om de på minsta sätt skulle uppträda förrädiskt. De
får själva avgöra vilken behandling de önskar av oss. Edward Young, kom fram! Kan
vi räkna med ett lojalt uppträdande från din sida så länge du är kvar på Bounty?"
"Hade jag inte sovit över myteriet så hade jag deltagit i det, mr Christian. Jag står
gärna till er tjänst." Young är en sådan som alltid är nöjd med tillvaron hurdan den än
är. Han anpassar sig alltid utan svårighet efter omständigheterna. Han följer med
strömmen. Lever han med banditer så blir han bandit, och lever han med drinkare och
galningar så deltar han i deras liv, men själv låter han sig aldrig befläckas av andras
laster och ondska. Han håller sig ovanpå, och ingenting kan dra ner honom från hans
nobla och naturligt ädla sinnelag. Han deltar i allt men håller sig samtidigt ovanpå
allt. Även om han hade deltagit i myteriet så hade han aldrig varit en av dem som
stack sina sablar i halsen på Bligh.
210