Den mänskliga tragedin — stora versionen - fritenkaren.se
Den mänskliga tragedin — stora versionen - fritenkaren.se
Den mänskliga tragedin — stora versionen - fritenkaren.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
till och den ende som kunde hjälpa honom. Han upphinns snart av infödingarna som<br />
stenar honom till döds. Sålunda får hans ständiga skräck för infödingarna fog till slut.<br />
<strong>Den</strong> vita kolonin på Tahiti har därigenom blivit två medlemmar fattigare: en av de<br />
bästa och en av de sämsta. De begravs, och Churchill sörjes av oss alla och även av<br />
många infödingar. Han var alltid en god och pålitlig kamrat. Hans tragedi är allas vår<br />
tragedi. Ack, Churchill, varför kunde du inte ha följt med oss andra myterister i<br />
stället? Var då Thompson värd att tas hand om och slänga bort ett liv för? Vi hade<br />
behövt dig bättre än Thompson.<br />
Men den dagen kommer då Morrisons skonare blir färdig. Han döper den med<br />
mycken stolthet till "Resolution". <strong>Den</strong> är vackert byggd och fullt sjöduglig, men är det<br />
verkligen möjligt för Morrison och hans kamrater att med den bräckliga farkosten ta<br />
sig ända till Batavia? Det är lika omöjligt för dem att ta sig dit på "Resolution" som det<br />
var för Bligh att ta sig dit i Bountys slup.<br />
En dag ger de sig iväg. Morrison och hans vänner far iväg för att plocka upp de<br />
övriga som från olika håll av Tahiti har tänkt följa med.<br />
Men fyra dagar efter Morrisons avfärd blir ett skepp synligt vid horisonten. Ja, det<br />
är ett riktigt europeiskt skepp med master och rår, och det har rak kurs på Tahiti. Det<br />
rundar en udde, och ju närmare det kommer, desto tydligare framträder dess tydligt<br />
engelska rigg för ögat. Det är ett brittiskt skepp som för första gången efter Bountys<br />
besök ankommer till Tahiti.<br />
Tillsammans med några infödingar far kadetten Heywood ut för att välkomna det.<br />
Han kommer inte tillbaka. Så fort han inför kaptenen har pre<strong>se</strong>nterat sig som Peter<br />
Heywood, tidigare kadett på Bounty, slås han i järn av den grymme kapten Edwards,<br />
som i London har träffat kapten Bligh och som har skickats ut nästan enkom för att<br />
jaga myterister. Hans skepp heter Pandora. Det är stort och tungt och verkar dystert<br />
och mörkt. Sällan har ett ont krigsskepp haft ett mera ändamål<strong>se</strong>nligt namn. Pandora<br />
var ju den fala dam som utskickades av Olympens gudar ner till mänskligheten med<br />
ett bagage innehållande alla mänsklighetens kommande sjukdomar och plågor.<br />
Även Coleman, den fromme gode religiö<strong>se</strong> mannen, vars starkaste känsla hela<br />
tiden har varit hans hemlängtan till sitt moderland, far ut till Pandora tillsammans<br />
med Stewart för att välkomna henne, men slås även de brutalt i järn. Skinner, den<br />
uppriktige myteristen, som mer än någon annan har ångrat sitt brott och vars hetaste<br />
önskan har varit att få sona det, röner samma hårda behandling. Även Ellison, den<br />
lille pojken, beger sig till Pandora tillsammans med den lika oskyldige Norman, för att<br />
känna på hur det skulle vara att få vara engelsmän igen, och slås brutalt i järn för att<br />
förbli vanärade straffångar tills de har dött eller genomlevt en mardrömslik<br />
krigsrättegång i England. När Morrison med sina män ombord på "Resolution", som<br />
uppbringas <strong>se</strong>nare, påpekar det faktum att somliga av dem inte förtjänar att slås i järn,<br />
eftersom de aldrig deltog i myteriet, svarar kapten Edwards dem med omänsklig<br />
fräckhet:<br />
"Jag vet mycket väl att flera av er är oskyldiga, men ingen är oskyldig förrän en<br />
lagenlig rättegång i England har frikänt honom från all skuld. Till dess är ni alla mina<br />
och den engelska flottans fångar och skall behandlas som sådana."<br />
Och järnbojorna, som genast smids fast kring handlovar och fotleder, sitter så hårt<br />
åt att man inte kan vrida dem runt lederna. Ju större glädjeyra vi stackars engelsmän<br />
visar över att äntligen åter få <strong>se</strong> ett brittiskt fartyg, med desto större våld och<br />
skoningslös brutalitet tas vi till fånga, slås vi i järn och lagras vi i Pandoras smutsigaste<br />
bottenkölsvin. Där blir vi alla fjorton brutalt misshandlade av ett barbariskt sadistiskt<br />
monster till löjtnant som får uppsikt över oss.<br />
Innan hemresan med alla dess fasor begynner flyttas dock vi fjorton oskyldiga och<br />
skyldiga fångar upp till ett nybyggt fängel<strong>se</strong> uppe på däck som har konstruerats<br />
enkom för vår skull. Det är den så kallade "Pandoras ask", som även i denna moderna<br />
version verkar vara överfull av alla <strong>mänskliga</strong> lidanden och fasor. I denna knappa<br />
226