Den mänskliga tragedin — stora versionen - fritenkaren.se

Musiken har sannerligen en säregen makt till och med över den högsta världsliga
makten. För musikens skull är hela min familj frikallade från att behöva gå med
judestjärnor på bröstet. För musikens skull är vi privilegierade, ty genom musiken
tjänar vi och älskar vi Adolf Hitler, partiet, vårt folk och Tyskland.
Men om vi är fritagna från judeutmärkelsen – varför får inte alla judar då vara
det?
Vad är mera naturligt än att Österrike och de tyskspråkiga delarna av
Tjeckoslovakien skulle få vara delar av ett enda förenat tyskt rike? Men världen vill
förvägra oss denna självklarhet och ser med avund på hur vi växer och blir mer och
mer nationalstolta. Visst är vi fåfänga som sådana, men är inte i så fall Sovjetunionen
och Förenta Staterna precis lika fåfänga? Fåfängan är alla nationers gemensamma
nämnare, och alla nationer som faller faller just på det.
Men på grund av omvärldens avund, illvilja och missunnsamhet har Hitler
tvingats anfalla Polen. Det är den enda rimliga och logiska orsak som jag kan se till
regeringens krigsinledande. Och världen har inte dröjt med att omedelbart visa hela
sin avund, missunnsamhet och illvilja mot oss i det att den genast har tagit detta till
ursäkt för att förklara krig mot oss. Men jag får varken anklaga min omvärld eller
försvara mitt hemland, ty Tyskland står ju över all kritik och är upphöjt över både allt
klander och allt beröm.
Men jag kan inte förstå vart familjen Goldberg har förts och varför.
Min bror, varför vill du fly ur detta det bästa av alla länder? Trivs du inte i ditt
hemland? Älskar du inte detta vårt sköna nya Tyskland? Tycker du inte om vår
regering och dess Führer? Tycker du inte om vår politik? Men du måste glömma
politiken och se på kulturen. Du måste glömma regeringen och se på vårt oskyldiga
folk. Du måste blunda för kriget och härda ut tills det är över, ty det måste ta slut. Jaså,
den enda anledningen är att du är rädd om ditt liv. Men hur kan du vara det? Inte vill
tyskarna någon jude något illa. Och vi har ju alltid musiken som skydd.
Jag förstår att du inte vill kriga, men om man ber dig göra det så måste du göra
det. Vi måste böja oss för vårt älskade fosterlands regering och lyda dess bud hur
hårda de än är. Vi är inte längre i det vita och ljuva ljusa 30-talet utan i ett hårt 40-tal
som tvingar Tyskland och världen till vad varken Tyskland eller världen vill. Och vi
måste följa världens gång och göra vad vi inte vill blott för att överleva.
Far, är det sant att Tysklands judar dör i koncentrationsläger? Varför? Vad ont har
då vi gjort Tyskland? Det är ju tvärtom vi som under seklernas lopp alltid har hållit
Tysklands ekonomi och kulturliv flytande.
Om det är så att någon tysk har någonting emot någon jude så måste han få veta
att även vi är judar. Sätt på er judestjärnor, bröder, systrar och föräldrar, och visa att vi
inte är sämre än någon jude i något koncentrationsläger!
Min familj vägrar att erkänna sig vara judar. De vill behålla privilegiet att få slippa
den obehagligheten att behöva bli utpekade av alla som judar. Musiken har räddat
dem, och de vill fortsätta att rädda sig genom musikens neutrala och tabubestående
anonymitet. Och mig ber den högsta partistyrelsen att ta mitt förnuft till fånga och
sluta skrika ut att jag är jude. De vill behålla mig som världens underbaraste pianist,
säger de. De vill inte förlora mig. Skall jag då förneka Gud och Guds folks rätt för att
få förmånen att överleva? All right, jag skall lyda dem som alltid förr. Men jag
förutspår att vårt förnekande av vår judiska identitet kommer att hämna sig.
139