Den mänskliga tragedin — stora versionen - fritenkaren.se

Min rättegång har väckt uppseende i världen. I Amerika tror de på grund av mitt
undergivna uppträdande under rättegången att kommunisterna har gjort någonting
med mig. Jag önskar att jag kunde tala om för dem, att vad kommunisterna än har
gjort med mig så saknar det all betydelse, ty allt som sker på jorden sker enligt Guds
vilja, och hans vilja är god. Så har det alltid varit, och så kommer det alltid att vara.
O Gud, gör ett slut på Koreakriget! Hejda kommunisternas och kinesernas anfall,
rädda koreanerna från ett sådant förtryck som vi har i Ungern, och låt ej vidare
blodsutgjutelser få förekomma.
Gör även ett slut på Vietnamkriget, giv hela Asien frid och ro, gör slut på
kommunisternas oro, och låt lidande och död upphöra.
Jag ber även för Kina. Giv det gamla Kina frid och ro och ryck det undan
kommunisternas händer. Fräls Kina från de omänskliga och ogudomliga
kommunisternas händer och gör det åter till Mittens Rike och till ett himmelskt
imperium, såsom det av begynnelsen ju var. Fräls världen, o Gud, från ateismen,
kommunismen och materialismen, och giv hela världen din frid och ro. Därom ber jag
dig, o Gud.
Vad är livstids fängelse? Jag har ju Gud. En som genom Guds nåd har fått en
inblick i det eviga livet kan aldrig berövas sin frihet.
Vad är frihet? Frihet är att känna sin egen själ. Den som känner sin egen själ kan
aldrig hållas fjättrad även om man hänger tjugo ton järnkedjor på honom, ty han
flyger beständigt, tyngdlagen, hans saknad av vingar och den materiella verkligheten
till trots. Ingenting rår på den människa som sannerligen är fri, ty han är Guds avbild,
och ingenting har någonsin rått på Gud.
Det är oktober 1956. Stalin, vår tids störste Antikrist, är död, och ungrarna har följt
polackernas exempel och rest sig mot den ryska övermakten. Jag har efter sju års
fångenskap befriats från mitt fängelse och får för första gången på åtta år andas riktigt
ren och frisk luft. Med smärta hör jag och ser jag hur mina landsmän kastar sig i
dödens armar för Ungerns skull, och jag inser att deras resning inte kan leda till
någonting positivt. Det krävs hjälp från Gud för att nationella företag skall kunna
lyckas, och Gud är inte den som hjälper med blod, eld, våld och död. Den enda hjälp
som Gud ibland skänker människan är friden, ty med den som verktyg kan
människan göra vad som helst som är gott.
Men trots att den är dömd att misslyckas, och trots dess fasor och blodsutgjutelser,
så bevisar denna revolt i alla fall att människor hellre dör än förlorar sig själva, sina
själar och Gud. Vad de inte vet är, att det är onödigt att dö för den sakens skull, ty
ingen människa kan förlora sig själv, sin själ eller sin Gud.
Leo Tolstoj:
Jag är död, men jag lever ännu. Jag har sett och följt med de senaste decenniernas
händelser och ej varit blind för de två världsförödande världskrigen med deras
revolutioners och förödelsers styggelser.
Är ni nöjda nu, ni världsordningens fiender, ni som hellre gisslar än älskar och ni
som följer Antikrist? Har ni frossat nog nu i er omåttliga förstörelselusta? Är ni belåtna
och nöjda med vad ni har åstadkommit?
Jag vågar nu först tala åter, ty Gud har än en gång liksom alltid segrat över
världen genom staten Israels återuppståndelse från de döda.
Vem är då jag? Jag var greve av förnämaste börd och arvtagare i Ryssland till de
goda ädla förträffliga tyskar och européer som civiliserade Ryssland. Ja, Ryssland är
170