Den mänskliga tragedin — stora versionen - fritenkaren.se
Den mänskliga tragedin — stora versionen - fritenkaren.se
Den mänskliga tragedin — stora versionen - fritenkaren.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bligh börjar bli rädd. Svetten börjar rinna i små bäckar ner för hans nästan tjocka<br />
halvskalliga huvud. Han börjar prata strunt. Han måste tystas. Han in<strong>se</strong>r att alla och<br />
hela världen och Gud är emot honom. Läget är hopplöst. Allt är förlorat. Detta är det<br />
mest olyckliga som kunde ha hänt. Men det har obevekligen hänt. Gud har ingripit<br />
och satt punkt för Blighs tyranni, fastän det strider mot allt mänskligt förnuft. Bligh<br />
stirrar omkring sig med ögonen vettskrämt vidgade av förfärad nervositet. Jag har<br />
aldrig <strong>se</strong>tt hans ansikte rycka förut.<br />
Vi ställer honom vid mesanmasten medan allt fler väller upp från Bountys inre. Vi<br />
myterister är femton stycken, men vi har alla vapnen. Plötsligt ropar Bligh:<br />
"Sjömän! Ni störtar oss alla i olycka med ert onda uppsåt! Befria mig och låt mig<br />
klä på mig, och jag ska glömma allt som har hänt denna morgon och betrakta det som<br />
om ingenting hänt. Det är för ert eget bästa som jag ber er att lägga band på er och ge<br />
er under mig. Vad ont har jag väl gjort er? Jag svär att allt som jag har gjort med er<br />
under resan har varit för ert eget bästa. Jag har velat uppfostra er och göra er till män.<br />
Det är det enda brott som jag har gjort mig skyldig till. Vill ni mörda mig för den<br />
sakens skull? Säg mig något enda fel som ni tycker att jag har begått mot någon av er,<br />
och jag skall bevisa för er och övertyga er om att vad jag gjorde var rätt. Det är inte för<br />
disciplinens skull som jag har varit sträng mot er, utan det är för er egen skull. Om jag<br />
inte hade hållit tyglarna hårt om er, så skulle ni alla idag klänga omkring med de<br />
andra Otaheitiinfödingarna uppe i palmkronorna, och ni skulle varken längre veta av<br />
att skriva eller tala engelska. Ni skulle alla ha blivit vilda halvapor, vilket även<br />
somliga av er blev, som till exempel ni, mr Christian, som vågar störta fyrtiofem<br />
människoliv i olycka. Tänk på alla dessa män, mr Christian, som har familjer hemma i<br />
England och som har hustru och barn och egendomar som ni för alltid vill skilja dem<br />
ifrån! Ni är en död man, mr Christian, om ni genomför detta myteri, och alla som<br />
följer er är dödens med er. Ännu kan vi få allt på rätt köl igen, om ni blott befriar mig<br />
och beter er som vanligt igen. Men det gör ni inte. Ni kan inte göra det, ty ni är galna,<br />
tokiga och hysteriska allesammans. Ni kommer lika litet att komma på bättre tankar<br />
som jag skulle skona er om ni kom på bättre tankar och återgav mig befälet. Ni är<br />
hopplöst tokiga och galna allesammans."<br />
"Ja, mr Bligh, och det är av er som vi har fått den galenskapen. Det är ni som har<br />
piskat den i oss. Ni <strong>se</strong>r nu resultatet. Det finns inte en av alla dessa råa sällar som inte<br />
skulle vilja mörda er här och nu. Men jag vill inte mörda er. Jag vill endast skipa<br />
rättvisa."<br />
"Vad ämnar ni göra?"<br />
"Slå er i järn och föra er hem till England var lagen får döma er."<br />
Döm om min förvåning och begynnande förfäran när alla då plötsligt ropar: "Nej!<br />
Döda honom här och nu! Något annat förtjänar han inte! Mörda honom! Gissla honom<br />
så som han har gisslat oss! Häng upp honom så vi får piska ihjäl honom! Flå honom så<br />
som han har velat flå oss! Kölhala honom tills allt hans fläsk skalats bort av alla<br />
mus<strong>se</strong>lskal under skrovet! Och släng honom åt hajarna <strong>se</strong>dan! Låt honom bara inte<br />
slippa undan levande, den slavdrivaren och förbannade mördaren!"<br />
"Ni är i mina skor nu, mr Christian. Värj er bäst ni kan. Detta hat och denna pöbel<br />
har jag nu brottats med i två år. Nu är det er tur. Jag har försökt tukta dem och<br />
misslyckats. Se, de är alla redan emot er heder, er rättfärdighet, ert ädelmod, er dygd,<br />
er duglighet och er personlighet, så som de har varit mot mig under hela resan. Om de<br />
mördar mig så kommer de <strong>se</strong>dan även strax att mörda er."<br />
"Tig, mr Bligh!" Plötsligt in<strong>se</strong>r jag att hela myteriet är ett misstag, ett<br />
utomordentligt fatalt och alldeles ohyggligt misstag. Vi kommer inte att klara oss<br />
härifrån utan blodsutgjutel<strong>se</strong>, just det som jag mest av allt avskyr och som jag mest av<br />
allt har velat undvika. Hela besättningen är emot att jag vill göra vad som är rätt. De<br />
vill allesammans göra vad som är fel. Jag har kastat en sten ut för sluttningen som har<br />
satt i gång en lavin som jag inte kan stoppa. Vi kommer alla att bli dömda såsom<br />
200