16.07.2013 Views

Den mänskliga tragedin — stora versionen - fritenkaren.se

Den mänskliga tragedin — stora versionen - fritenkaren.se

Den mänskliga tragedin — stora versionen - fritenkaren.se

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

en himmelsskriande och onödig rättvisa, som går under namnet världslig lag och rätt,<br />

utan grav, utan att någon utom hans olyckliga medfångar bryr sig om att han inte mer<br />

är till. Ingen var lyckligare än han på Tahiti, ingen var mera oskyldig till myteriet än<br />

han, ingen behandlades mera orättvist, och ingen förtjänade mindre att dö så tidigt<br />

och så snöpligt. Även Hillbrandt omkom i skeppsbrottet. Han var den enda som man<br />

inte hann befria ur "Pandoras ask". Han lämnades att drunkna fastkedjad i det<br />

sjunkande skeppet. Även Sumner och den fromme Richard Skinner, som inte ville<br />

något annat än ta emot straffet för sitt brott, försvinner i havets grav. De övriga<br />

trettiotre förlorade männen tillhörde alla Pandora.<br />

Pandoras övriga besättning jämte de tio överlevande "myteristerna", det vill säga<br />

Peter Heywood, James Morrison, den trots alla olyckor, lidanden och tortyromgångar<br />

alltid lika glade och gode pojken Tom Ellison, Burkitt, Millward, den fromme smeden<br />

Jo<strong>se</strong>ph Coleman, samt Norman, MacIntosh, Byrne och Muspratt, måste nu från det<br />

Stora Barriärrevet i tre öppna båtar ta sig till Timor. Morrison säger, att det skulle gå<br />

bättre om hans skonare "Resolution" fanns till hands, vilket den ju inte gör, ty kapten<br />

Edwards lade ju beslag på den blott för att slarva bort den.<br />

Ingen är på sämre humör efter skeppsbrottet än kapten Edwards. Man kunde tro<br />

att det var för att hela tio stycken av fångarna hade klarat sig medan han bara lyckats<br />

få fyra stycken dränkta. Fångarna var de sista som kom levande från Pandora, och att<br />

de var de sista var enbart kapten Edwards förtjänst, som inte blev av med dem för det.<br />

Resan till Timor blir lång och mödosam, men efter sjutton dagars färd genom en<br />

arkipelag full av människoätande infödingar på varje ö och med ytterligare sju mans<br />

förlust nås målet – Kupang på Timor, som även kapten Bligh en gång har haft som<br />

slutmål. Och där återfinns Morrisons underbara skonare "Resolution", som efter att ha<br />

kommit bort från Pandora i närheten av Tofoa har gjort en tapper fyra månaders färd<br />

till Timor. <strong>Den</strong> har alltså tillryggalagt exakt samma sträcka som Bligh gjorde i slupen.<br />

På Timor säljer kapten Edwards den förträffliga och idealiska skonaren, som Morrison<br />

till största delen har byggt ensam och lagt ner två års arbete på. Edwards ger inte<br />

Morrison en penny som ersättning för den smidiga och kärleksfullt välbyggda<br />

skonaren.<br />

Från Kupang på Timor fraktas de tio <strong>se</strong>glivade ohyggligt illa hanterade fångarna<br />

via Kapstaden hem till England och London. Femtiotvå män av Pandoras besättning<br />

har dukat under på vägen, men av de fjorton "myteristerna" är det bara fyra som har<br />

omkommit, och ingen av dem har omkommit efter Pandoras haveri vid Barriärrevet.<br />

I England ställs alla tio inför krigsrätt. <strong>Den</strong> äger rum i Portsmouth var den<br />

oskyldige Coleman, som aldrig hade en käresta på Tahiti, har sin familj. Han tillåts<br />

inte att få träffa eller tala med sin familj hur trogen han än har varit mot sin hustru och<br />

mot lagen, mot kapten Bligh och mot England.<br />

Kapten Bligh är inte kvar i England för att övervara krigsrätten. Han har på nytt<br />

skickats ut till Tahiti för att hämta brödfruktplantor åt slavarna i Västindien. <strong>Den</strong> här<br />

gången tänker han lyckas med sitt företag vare sig de västindiska negerslavarna kan<br />

äta brödfrukt eller ej.<br />

Krigsrätten dömer Thomas Burkitt, John Millward och de oskyldiga William<br />

Muspratt, Tom Ellison, Peter Heywood och James Morrison till döden genom<br />

hängning. Under sin tid i London har löjtnant Bligh inte gjort något för att klargöra<br />

vilka som stod bakom myteriet och vilka som var oskyldiga till det, medan han desto<br />

hårdare har gjort allt för att sätta fast hela Bountys besättning. Smeden Jo<strong>se</strong>ph<br />

Coleman, den nästan blinde Michael Byrne och timmermännen Norman och<br />

MacIntosh benådas, då deras oskuld är alltför uppenbar. De anstränger sig till sitt<br />

yttersta för att få domen mot Muspratt, Ellison, Heywood och Morrison, som alla fyra<br />

är oskyldiga som lamm, överklagad eller åtminstone mildrad, men krigsrätten saknar<br />

bevis för deras oskuld. <strong>Den</strong> kan inte bevisa deras skuld men vägrar låta dem slippa<br />

döden om inte deras oskuld bevisas. Det hårdaste vittnet mot dem är ett av Bountys<br />

229

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!