Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll
om Gud och kristendomen. Detta skulle ha varit det primära målet med
undervisningen. Att hon saknade hörsel fick inte hindra denna strävan.
Utifrån listan med ord och ordförklaringar, sina egna erfarenheter av
undervisning av döva och sina historiska kunskaper bildade Nyström sin
uppfattning om Catharinas kunskaper och hennes talförmåga. Ödmann
tycks inte ha varit någon vidare tallärare enligt Nyströms bedömning. Det
begränsade ordförråd fadern lyckades lära dottern att uttala blev nästan
obegripliga för andra än de närmast anhöriga. Några exempel på ord som
Catharina lärt sig var: ”meke pappa= min pappa, profeke= professor, pakula=
piga, patapp= madam, fäke= fröken, äppe= äpple, potata= potatis,
toppa=soppa, iffe=kniv, tol= kjol, bya= byxa” (Nyström 1900–1908:100f, hf
II). Uttalet av orden blev otydliga och förvrängda som ett litet barns delvis
beroende av lärarens oförmåga enligt Nyström som också menade att Catharina
kan ha avläst munrörelserna rätt medan ljudet blev felaktigt.
Nyström använder ordlistan för att förklara hur det felaktiga uttalet kommit
till. Han konstaterar att inlärningen skedde med hjälp av tal och åtbörder.
Catharina försökte så gott hon kunde avläsa faderns läppar och härma
efter. Men Ödmann hade enligt Nyström nöjt sig med att orden blev urskiljbara
för den som visste deras ursprung på samma sätt som då föräldrar till
små barn uppfattar de förvrängda ord som barnet till en början åstadkommer
när det försöker tala. Att orden blev så förvridna berodde enligt Nyström
på att Ödmann inte hade ”... något sinne för ens det mest elementära
studium av talorganens verksamhet” (Nyström 1900–1908:111, hf II) och därför
inte förstod skriftens stora betydelse för undervisningen av döva.
Även om man bortser från det begränsade resultatet bör frågan ställas:
Vad betydde faderns undervisning för Catharinas språkliga och sociala utveckling?
Först och främst fick hon faderns omtanke och uppmärksamhet
och hon lärde sig onekligen en hel del ord som familjen och de närmaste
kunde tolka och förstå, vilket påtagligt måste ha underlättat kommunikationen
inom familjen. Men det som var viktigast för prästen Ödman
var troligen att dottern förstod kristendomens budskap, kunde konfirmeras
och mottaga nattvarden. Det hade hon med säkerhet gjort då hon senare
kunde gifta sig. Redan i tidiga år hade hon i hemmet träffat en ung pastorsadjunkt,
Anders Löfvén, som hon umgicks flitigt med. Nyström skri-
100