Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll genom utbildning och inspektion
hon skulle vårda sin hälsa. Förhållandena förbättrades då hon 1917 fick anställning
som kopist på De blindas förenings bibliotek i Stockholm (Höglund,
berättelse 1917). Tryggheten i arbetet gjorde henne tydligen gott.
Det är inte alltid sjukdomar framkommer tydligt av källorna, ibland
formuleras problemen i generella ord som ”svårmod och bitterhet” (Thurén,
rapport 1904), något som inte minst tycks drabba män som varit seende
och förlorat sin tidigare roll och inkomstkälla. I sådana situationer tycks
inspektörernas uppmuntran, praktiska eller ekonomiska stöd vara till viss
lindring för både män och kvinnor.
Könsidentitet − äktenskap – sexualitet − familj – barn
Något som kunde förändra förhållanden till det bättre var giftermål. Inspektörernas
uppfattning om äktenskap mellan blinda och seende och
blinda emellan var ambivalent. De såg både för och nackdelar. En sådan
fördel var att äktenskapet legitimerade sexualiteten och kunde minska förekomsten
av utomäktenskapliga barn. Det kan också betraktas som att
könsidentiteten tydliggjordes och normaliserades.
Inspektörerna noterade vilka problem det innebar för fattiga blinda
kvinnor att föda ett utomäktenskapligt barn, något som lättare kunde döljas
i mera välbeställda sociala miljöer. I dessa var troligen också den sociala
kontrollen starkare. Det skulle också kunna tolkas som att kvinnor från
fattigare miljöer i högre grad själva valde att ge uttryck för sin sexualitet.
Blinda kvinnor gifte sig i mindre grad än blinda män varför deras sexualitet
enligt normen inte blev legitim.
En av de få kvinnor som gifte sig med en seende man var Emma vilken
Thurén träffade 1904. Hon blev blind vid tolv års ålder av hjärnfeber.
Vid blindskolan lärde hon sig både hushållsarbete, borstbinderi och korgmakeri.
När detta lönade sig dåligt startade hon en liten diverseaffär. Efter
giftermål med en seende man 1903 hjälptes de åt med affären. Trots detta
gick affären i konkurs och inspektören skyllde överraskande en del av problemen
på att hon var blind.
Hennes giftermål hade ifrågasatts redan av både prästen och hennes
egna anhöriga. För Thurén berättade hon att inga hinder kunde stoppa
henne i föresatsen att gifta sig. ”Det satte jag mig i sinnet, att jag ej skul-
261