Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Vetenskapens blick och problematiseringen
sina speciella förutsättningar. När inte händerna kunde brukas fick den
enda fungerande foten användas. Med stöd av tårna på den vänstra foten
lärde han sig hålla i gåspennan. Denna form av naturlig kompensation är
väl känd från vår egen tid. Ett prov på hans ”fotstil” finns i texten under
bilden av Mathias. Av berättelsen kan man inte dra några slutsatser om var
och av vem han lärt sig allt han kunde, förutom av egen förmåga troligen
av föräldrarna, syskonen eller någon på hospitalet.
Mathias var vetgirig och lärde sig efter hand ett flertal praktiska hantverk.
Han snickrade möbler, kistor, stolar och väggskåp och andra hushållsföremål.
Med den begränsade rörligheten i sina två användbara tår
kunde han även sy och knyppla. Han kunde göra ”…slagen med pinnarne,
flytta knappnålarne och verkställa mönstret med en noggranhet,
som ej eftergifver dem som i konsten äro mäst skicklige” skriver Acharius
(1798:167). För att styrka Mathias arbetsskicklighet inför vetenskapsakademien
bifogade Acharius ett prov på Mathias knypplingskonst.
Förutom att sy och laga sina egna kläder, kunde han även klippa till tyget,
vilket han troligen lärt av sin sykunniga fader.
När han sydde använde Mathias munnen för att föra nålen ”allt med en
behändighet, som är förundransvärd. Sömmarne blifva ganska ordentliga
och väl gjorda” (ibid). Den vänstra foten använde han för att hålla fast tyget.
Mathias lärde sig även måla kistebrev. Penseln hölls då med tårna på
vänster fot på samma sätt som när han skrev. Motiven var enkla avbildningar
med kyrkor, hus och träd som köptes till kistlocksprydnader av allmogen.
Han spelade violin utifrån sina egna fysiska förutsättningar. Instrumentet
lutades mot kroppen och stråken fördes med foten. Enligt
Acharius lät det hela ganska entonigt. Detta kompenserades med hjälp av
rösten som var ”stark och ljudande och som gjort et förträffeligt intryck på
det mindre delicata folket” (ibid). Hans musikaliska talanger bekräftas av
att han tämligen hyggligt kunde stämma sitt instrument.
Som framgår av berättelsen kunde Mathias med sin begränsade rörlighet
klara av en mängd arbetsuppgifter och sina dagliga behov, som att raka
sig, äta och dricka. I vissa avseenden var han också beroende av andras hjälp.
Detta gällde främst påklädning och den personliga hygienen. Acharius menade
att detta var något som försvårade hans tillvaro. Vanan och nödvändig-
67