Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Vetenskapens blick och problematiseringen
Naturens kompensation och människan
Vid en noggrann läsning av artiklarna om Mathias och Johan framträder
tre tankar om personer med funktionshinder. Dessa gemensamma tankar
eller tankefigurer kommer att få betydelse för en förändring av föreställningarna.
Både naturen och människan, den biologiska kroppen med dess
inneboende förmåga att formas och omformas efter omständigheterna och
yttre påverkan har betydelse:
• Föreställningen om ”naturens” kompensation för en nedsatt kroppslig
funktion, något som även fick förklara det svårförståeliga.
• Behovet av en noggrann och medveten uppfostran och utbildning
som kompensation för funktionsnedsättning.
• Samt tanken att även individer med nedsatt funktionsförmåga kunde
göras till nyttiga medborgare, till arbetande kroppar, och därigenom
bidra till sin egen försörjning och samhällets utveckling.
Grundtanken i föreställningen var att naturen kompenserade människans
bristande lemmar med en särskild kognitiv förmåga som Acharius kallade
”tankekraft”, ”inbillningsgåfva” eller ”själens förmögenheter”. Med andra
ord handlade det om människans inre egenskaper och den egna förmågan
till utveckling och självemancipering. På ett liknande sätt som Acharius,
tolkade också kollegan Westring, Johans förmåga att klara sig som ett resultat
av den kompensation som redan fanns nedlagd både i människan själv
och i naturen. Att tårna kunde användas på samma sätt som fingrarna var
inte konstigt, menade läkaren Westring, då de både hade utsträcknings- och
ihopdragningsmuskler som kunde övas upp. Det var en påtagligt vetenskaplig
och rationell förklaring. Annat framstår däremot som mer oförklarligt, ja
”nästan en gåta” och hänvisningarna sker då till ”Naturens Herre”, till kraften
eller makten bakom naturens rikedom och människans intelligens. De
kristna förklaringarna fanns alltid som en kuliss. Westrings skriver:
Har naturen varit hård, som gifvit honom en ofärdig stympad
och bristfällig kropp, har han dock fått det rikeligen ärsatt med
mycket snille … Naturens Herre har gifvit en fond, där ärsättning
kan hämtas (Westring 1796:44).
75