Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll
De som lärt ett yrke och hafva någon energi, samt någon hjälp
i hemmet, d. v. s. någon, som hjälpt dem att upprätta och ordna
för arbetet eller hjälpt dem med försäljningen af deras arbetsprodukter
o. d. i allmänhet reda sig någorlunda bra, då däremot
andra mindre tilltagsna eller utan sådan hjälp, hafva det betydligt
sämre (Westbom, rapport 1904)
Egen förmåga och anhörigas stöd är ett återkommande tema i rapporterna.
Livsvillkoren präglades i berättelserna av stora skillnader under hela den studerade
perioden beroende på samverkande faktorer, vilka påverkade försörjningsmöjligheterna
och levnadsstandarden. Att yrkesläraren Westbom betonar
vikten av yrkesutbildning är inte förvånande. Det räcker dock inte
med enbart yrkesutbildning enligt inspektören, individens egen förmåga,
här innefattad i begreppet energi, och stödet från anhöriga sågs som avgörande
faktorer för hur man lyckades med försörjningen. En blandning av resurser
som tillgången till kapital i form av ekonomiska, sociala och kulturella
resurser var avgörande faktorer för levnadsförhållandena och den respekt
man möttes av i samhället (Bourdieu 1987, Skeggs 2000:20ff)
Skillnaderna i underordningen mellan män och kvinnor på grund av
kön framkommer tydligt främst beträffande försörjningsförmågan. Det
funktionella i den traditionella arbetsdelningen i manliga och kvinnliga
arbeten ifrågasätts dock av Westbom och andra inspektörer. Svårigheterna
för kvinnor att försörja sig på kvinnliga arbetsuppgifter talade emot en traditionell
uppdelning mellan könen och påverkade synen på lämplig yrkesutbildningen
och yrken för kvinnorna. De ogifta blinda kvinnorna hade
som mannen skyldighet att försörja sig själv om de inte var ekonomiskt
oberoende. Frågan var hur detta skulle gå till.
För att underlätta försörjningsförmågan måste gränsen mellan manlig a
och kvinnliga arbeten överskridas. Westbom menar därför att de i huvudsak
manliga yrkena korgmakeri och borstbinderi var lämpliga även för
blinda kvinnor. De handarbeten, till exempel virkning eller stickning, som
kvinnorna vanligtvis fick lära sig under utbildningen var inget man kunde
leva på hur mycket man än arbetade. Han ser det därför som ett felaktigt
val av arbete, mera till för sysselsättning än arbetsinkomst. Hans
210