Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Folkliga föreställningar och förklaringar
spegling av människomodern, står inte ut med att se sitt eget barn plågas.
Från att först ha varit den onda modern förvandlas hon till den omsorgsfulla
goda modern som i sista stund räddar sitt barn. Här finns enligt min
mening det centrala budskapet i sägnen, att barnet skall vårdas trots den
avvikande utvecklingen, även när det var plågsamt och betungande för
mödrarna och familjen. När trots alla försiktighetsåtgärder som vidtagits
under graviditeten, vid förlossningen och efter födelsen barnet ändå visade
sig utvecklas på ett avvikande sätt försattes föräldrarna i en krissituation,
där även kollektivet och samhället hotades av ”oordning” (Douglas 1966).
Något ont som hörde till naturen hade trängt sig in kulturen.
Bortbytingssägnerna var långt ifrån de enda förklaringarna. Barnsjukdomar,
undernäring, bristande omsorg och olyckor var andra faror som kunde
drabba barnen utan att man gjorde någon koppling till bortbytingen. Medveten
misskötsel av små barn som ledde till att de dog har förekommit. Inget
tycks tyda på att barnamord och änglamakerskornas vanvård av spädbarn
hade något samband med funktionshindrade barn (se t.ex. Palme 1971).
Sägnerna gav uttryck för starka reaktioner och känslor. Inom antropologin
har problematiseringen av känslor ingått i studier av olika kulturer
runt om i världen. I boken Language and the politics of emotion, redigerad
av Abu-Lughod och Lutz (1990), behandlar några antropologer, inspirerade
av Foucault, känslornas uttryck i relation till sociala och kulturella förhållanden.
De förespråkar undersökningar av diskursen om känslor och
en känslornas diskurs och ser känslor som en social praktik snarare än som
en inre egenskap hos människan. Känslorna tolkas som en sociokulturell
konstruktion via språket. Hur människor reagerar känslomässigt kan med
denna tolkning sägas handla om vilka föreställningar och förväntningar de
har och vilka ideal de tror sig gå miste om (Abu-Lughod & Lutz 1990:1ff).
Bortbytingssägnerna kan ses som uttryck för en känslornas diskurs, där berättelserna
hade en kulturellt och socialt lugnande effekt.
Förlusten av ett barn
I sägnerna uppfattas det skadade barnet som en annan kvinnas barn. Barnet
förvandlas både reellt och symboliskt till ett trollbarn, en icke-människa.
Känslor av sorg över det förlorade ”önskebarnet”, det riktiga barnet,
får ett allt fastare grepp om modern. Händelseförloppet som sägnerna be-
39