Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Folkliga föreställningar och förklaringar
• möjliggjorde för mödrarna att känslomässigt och existensiellt bearbeta
förlusten av sitt ”rätta” barn.
• avlastade modern en del av skulden för att ha fött ett skadat barn genom
projektion på ett övernaturligt väsen.
• var en anvisning om hur synen på vården av barn som avvek från det
förväntade borde vara.
• gav hopp om att det rätta barnet skulle komma tillbaka.
• visar kvinnornas ansvar för barnen och männens och samhällets kontroll
av kvinnorna.
I berättelserna ser man en tydlig ambivalens i förhållandet till dessa barn.
Den mörka sidan är ifrågasättandet av barnets tillhörighet − var det en människa?
Vissa former av skador och sjukdomar hos barn utmanade gränsen
mellan kultur och natur (Ingstad & Whyte 1995:11). I sägnerna slets modern
mellan sina motstridiga känslor, att avvisa barnet eller ta det till sig. I domstolsfallet
från Gotland framstår skillnaden mellan ett kvinnligt och manligt
förhållningssätt. Modern tycks ha varit mera ambivalent inför utbärningen
och männen fick genomföra riten. Detta har Selma Lagerlöf tagit fasta på
förstärkt i sin litterära tolkning i novellen ”Bortbytingen” där hon visar hur
modern i sitt försvar av barnet står ensam mot fadern och gårdens anställda
(Lagerlöf 1955). Det är ett scenario som inte är helt orealistiskt, där hon uppmärksammar
kvinnor och mäns engagemang och ansvar för barnens vård.
De muntligt traderade berättelserna om bortbytingen med sina diktade
och verklighetsgrundade inslag var formade av människors erfarenheter
och kosmologi där övernaturliga väsen hade sin plats i det dagliga livet.
Den supranormala och magiska världen var inte alltid lika aktuell, ändå
ständigt närvarande i det kollektiva minnet, i gränslandet mellan medvetet
och undermedvetet (Stattin 1991:4ff). Berättelserna om övernaturliga väsen
tillhandahöll en tolkningsram som hjälpte föräldrarna att inse att också andra
familjer hade ”förlorat” sitt barn på ett liknande sätt. Det inträffade var
därmed inte enbart en enskild händelse utan en delad kollektiv erfarenhet.
Sambanden mellan klass, kön och barnet med funktionsnedsättning är
tydliga. Föreställningarna och förklaringarna skiljde sig åt beroende på utbildningsnivå
och klasstillhörighet mellan domstolens representanter på
47