Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Inledning
Till den handikapphistoriska forskningen räknar jag även två avhandlingar
om sjukdomar som i hög grad nedsatte funktionsförmågan. Experternas
förklaringar (tolkningsföreträde) och behandlingsmetoder undersöks
i dessa studier samtidigt som patienternas upplevelser av sjukdomarna
och den speciella kultur som skapades vid sanatorier och vanföreanstalter
framträder. I en mycket omfattande studie av tuberkulosen i Sverige,
Tuberkulos: en sjukdoms förekomst och dess orsaker: Sverige 1750-1980, har Bi
Puranen (1984) behandlat ett flertal aspekter på sjukdomen, allt från den
medicinska till de ekonomiska, litterära, kulturella och individuella. Hennes
avhandling var en av inspirationskällorna för min egen forskning om
funktionshinder. I en annan avhandling, Höstens spöke: De svenska polioepidemiernas
historia, av historikern Per Axelsson (2004), diskuteras bland annat
den stora osäkerhet som rådde om vad polio var för slags sjukdom och
hur den skulle kunna botas. Axelsson visar hur medicinska ”tankekollektiv”
blev ett hinder för den vetenskapliga utvecklingen i sökandet efter botemedel.
Han tar även upp folkliga förklaringar till förekomsten av polion.
Dövas historia har behandlats av Jonna Widell (1988) som skriver om
den danska dövkulturen och av Anita Pärsson (1997) i en undersökning av
dövas utbildning och disciplinering i ett föränderligt samhälle där allt större
krav ställs på normaliteten. Författaren Bo Andersson har skrivit en rad
böcker om dövas historia i Sverige och andra länder, samt om sin egen dövhet
som vuxen (se bl.a. 1978, 1981, 1987).
Bo Andersson och Henrik Hansson (1998) har i en gemensam studie
jämfört dövkulturer i olika länder i ett längre historiskt perspektiv. Hansson
har också skrivit en avhandling (1993) om dövhet med en inledande historisk
diskussion där han behandlar folktron om sjukdomar och skador. Före detta
rektorn vid Manillaskolan Åsa Hammar (1990) har skrivit två uppsatser om
Pär Aron Borgs undervisning på Institutet för blinda och döfstumma och de
var till stort stöd när jag i kapitel fyra skrev om elevernas sociala bakgrund.
Historisk forskning om blinda och döva har i regel handlat om möjligheterna
till undervisning, vilket gäller flera av de redan nämnda studierna.
En tidig uppsats av Kjell-Åke Johansson (1974), Blindundervisningen
i Sverige från 1809: Förändringar i perspektiven inom den tidiga specialundervisningen,
har uppmärksammat mig på källmaterial jag inte tidigare
29