Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll
Ett annat problem var att även seende tillverkade liknande produkter,
bland annat skedde sådan produktion vid fängelserna. Westbom såg det
som ”en skamlig konkurrens” som håller ned priset och detta vill han snarast
se en ändring på och föreslår att man motionerar för ett förbud i riksdagen.
Tillverkningen vid fängelserna stoppades också några år senare.
Förhållandena i staden
I den första resplanen ingick även att besöka Göteborg. Inspektören ägnade
endast ett par dagar till att bekanta sig med förhållandena i staden. Trots
sin uppfattning om fördelarna med större platser ur försäljningssynpunkt
blev inspektören nedslagen av vad han upplevde. Blinda i Göteborg hade
mycket svårt att försörja sig och sälja sina produkter, bostäder och verkstäder
var i dåligt skick. På platsen fanns vid denna tid den filantropiska organisationen,
De blindas vänner, vilken hade en egen skola med verkstad där
några blinda män kunde sitta och arbeta tillsammans. Westbom konstaterar
att det var en svag förening. Han hade förväntat sig mera stöd:
Den ringa vård, hjälp och uppmuntran den blinde åtnjuta i Göteborg,
bidrager ofantligt att nedsätta modet på där bosatta och
göra dem slappa i deras strävanden (Westbom, rapport 1904).
Det filantropiska stödet till synskadade framstår i rapporten som en grundförutsättning
för hyggliga förhållanden. Hans bedömning var att några
ändå ”såg ut att reda sig någorlunda godt” medan andra hade det mycket
besvärligt. En del av problemen lade inspektören på blinda själva som han
ansåg vara ”slappa” och inte tillräckligt motiverade för arbetet. Samtidigt
tyckte Westbom ”Det var ledsamt se, huru svårt det var för de flesta att någorlunda
reda sig, kan hända delvis beroende på dem själfva” (ibid). I Göteborg
verkade hela blindsaken och de blinda själva vara inne i en negativ
spiral. Trots att det var en stor stad var det svårt att avyttra produkterna.
Bostäder och verkstäder var undermåliga och stämningen bland blinda
var dyster enligt Westbom. De dåliga förhållandena kom att bli bestående
även de följande årtiondena, med en liten förbättring på 1920-talet.
På föreningen De blindas väls verkstad i Göteborg kunde tio till tolv personer
sitta och arbete cirka fem timmar om dagen, vilket var alldeles för lite
214