Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll
Historiska brytpunkter
De skillnader som framträder mellan de tre historiska brytpunkterna i föreställningarna
handlar främst om en process där 1700-talets tankar blir allt
mera konkreta och omsätts i praktiker, den tydligaste konsekvensen var skilda
former för institutionalisering. Påtagligare än skillnaderna framstår dock
kontinuiteten i föreställningarna från 1700-talet till 1900-talet. Förenklat
kan de historiska brytpunkterna i undersökningen sammanfattas så här:
• vetenskapens, de lärdas, ”upptäckt” av och intresse för några enskilda
personers funktionsnedsättningar och levnadsförhållanden samt synen
på uppfostran och utbildning under senare delen av 1700-talet,
• 1800-talets konkretisering i etableringen av specialskolor för allt flera
kategorier med funktionshinder och experternas övertagande av tolkningsföreträdet
från föräldrarna,
• 1900-talets ökade intresse för speciell yrkesutbildning, omsorg och
kontroll genom inspektioner där yrkes- och försörjningsfrågan samt
blindas moraliska leverne stod i fokus.
För att sociala kategorier skall framträda krävs en ”definitionsprocess” som
samtidigt är en problemformulering (Börjesson 2003:55). Beträffande personer
med funktionshinder skedde en sådan process under senare delen av
1700-talet och fortsätter under 1800-talet med allt flera tydliga kategoriseringar
av och åtskillnader mellan individer med olika funktionsnedsättningar.
Detta ledde till att skilda problemområden skapades, så kallade saker
(blindsaken, dövsaken etc.), vilket ledde till att flera experter och nya
professioner intog arenan inom omsorg och utbildning och därmed ökade
också kontrollen av enskilda.
1700-talet var en tid av intensiv vetenskaplig utveckling och upplysning
vilket kom att få stor betydelse för föreställningarna om personer med funktionshinder.
Med ett mer rationellt och instrumentellt förhållningssätt försökte
samhällets lärda och vetenskapen medvetet motverka folktro och magiskt
tänkande. Vetenskapsakademin, dess ledamöter och andra lärda ansågs
ha en skyldighet att delta i detta upplysningsarbete (Lindroth 1967).
276