Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

3
Vetenskapens blick
och problematiseringen
Den vetenskapliga kunskapen spreds genom tryckta texter och
kontakter mellan de lärda i samhället. Artiklarna som undersöks,
till skillnad från de ursprungliga muntliga (nedtecknade)
folkliga berättelserna, innehåller både föreställningar och vetenskapliga
fakta, samtidigt som de också är uttryck för elitens maktordning. Uttalandena
har en intention, de är avsedda att påverka människor och samhället
i en bestämd riktning (Foucault 1974, 1993, Winther Jörgensen & Phillips
2000, Börjesson 2003). De förhållanden diskursen uttalar sig om kan ha
sin grund i varierande erfarenheter och kunskaper och har en ifrågasättande
och problematiserande utgångspunkt.
I de vetenskapliga förklaringarna spelar fortfarande kristendomens syn
på människan en betydande roll. Den religiösa moraluppfattningen är mer
eller mindre närvarande under hela undersökningsperioden och man kan
ställa sig frågan om den är en pådrivande eller tillbakahållande kraft för utvecklingen.
Av central betydelse för kunskapens spridning var bildandet av
Kungl. Vetenskaps Akademien år 1739 och Tabellverket 1749 18 . Dessa organisatoriska
agenter var ett uttryck för tidens sökande efter nya kunskaper
till nytta för landets utveckling och välstånd. I detta sökande synliggjordes
också människor med funktionshinder. Även om lärdas och välutbildades
antal var tämligen litet var de spridda över landet och bar med sig uppgiften
att bedriva en medveten propaganda mot tidens folkliga förklaringar.
Sten Lindroth som skrivit om vetenskapsakademiens historia menar att:
18 För enkelhetens skull skrivs Kungl. Vetenskaps Akademien i fortsättningen
även som vetenskapakademin eller akademin. Tabellverket bytte i mitten på
1800-talet namn till Statistiska Centralbyrån, SCB.
53