Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Pär Aron Borg och undervisningen av blinda och döva
Detta är alltså sonens tolkning av faderns upplevelse. Borg och många andra
som såg pjäsen i Stockholm, skall också ha tagit starkt intryck av föreställningen
(Hammar 1993, O. E. Borg 1854:10). Historien handlade i korthet
om hur dövläraren l´Epée på en gata i Paris finner en övergiven och
döv pojke som han tar till sitt redan etablerade dövinstitut. Pojken uppför
sig väl, visar sig vara begåvad och läraktig varför misstankar väcks om att
han kommer från en fin familj, vilket också bekräftas. Theodor, som pojken
hette, hade förts till Paris av en rik köpman för att han skulle försvinna
för alltid. Köpmannen skulle därigenom komma över pojkens arv. I pjäsen
uppsöker dövläraren och Theodor födelsehuset och det rätta sammanhanget
avslöjas (Hammar 1993:102). Det är en teatralisk dramatisering som
fått många efterföljare.
Åsa Hammar, före detta rektor på Manillaskolan, skriver i en uppsats att
pojkens verkliga öde slutade mindre lyckligt då han förlorade arvet genom
hänsynslösa släktingar. Han tvingades bli soldat och förlorade genast därefter
livet. Åsa Hammar poängterar det upplysande syftet pjäsen hade. Bouilly
lyfte fram dövas bildbarhet och lärarens och elevens gemensamma språk,
teckenspråket. Till detta kom att det sentimentala dramat var som gjort för
att appellera till en filantropiskt och humanitärt intresserad publik i början
av 1800-talet. Borg tycks genast ha identifierat sig med den berömde dövläraren
de l´Epée. (Hammar 1993, Nyström 1900−1908:168, hf III).
Borg, vilken själv hade en humanistisk och känslomässig läggning,
hade också förmågan att överskrida gränserna för normativiteten och engagera
sig i andras förhållanden. Detta innefattade även förmågan att förstå
och acceptera det ovanliga och avvikande, vilket som jag tidigare varit
inne på kunde stärkas av närhet och personlig interaktion (Bogdan & Taylor
1989). Sedan Borg överskridit denna gräns öppnades för honom en ny
värld av handlingsmöjligheter, vilka han inte var sen att tillvarata.
Ett begrepp som kan förklara denna förmåga är ”personhood” det vill
säga hur man uppfattar sig själv i förhållande till andra människor i samhället
(Ingstad & Whyte 1995:11), vilket jag ser som viktigt för hur en person
agerar. Också Bourdieus begrepp habitus kan bidra till förståelsen för
Borgs och andra personers handlingsberedskap och speciella förmåga att
agera utifrån tidigare erfarenheter. Han menade att ”habitus är förkropps-
115