Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Vetenskapens blick och problematiseringen
ga moderniseringssträvanden och en början till ett nytt synsätt. Individuella
lösningar vilka främst låg på familjen och de anhöriga ledde efter hand
till alltmera generella förklaringar och åtgärder. Expertisen och tekniken
utvecklas på allt flera områden, överenskommelser träffades och diskurser
formades för hur man skulle förhålla sig till de problem som nu ”upptäcktes”.
Det var en medveten kunskapsproduktion utifrån dominerande ideologier
och föreställningar om människan, om normalitet och avvikelse.
Jämsides med och i konflikt med de folkliga föreställningarna verkade
den vetenskapliga diskurserna i synen på funktionsnedsättning och funktionshinder,
vilket framträder allt tydligare under slutet av 1700-talet i Sverige.
Källmaterialet består i detta kapitel främst av artiklar från vetenskapsakademiens
handlingar i där en programmatisk diskurs i synen på människor
blev allt mera framträdande under dessa år. Genom artiklarna får vi
möta några av samhällets mest välutbildade och pådrivande aktörer i konstruktionen
av diskursen kring personer med funktionshinder under denna
tid. 20 Några frågor som kan ställas är: Hur såg vetenskapens företrädare
på personer med nedsatt funktionsförmåga? Hur kom deras tankar till
uttryck? Fick artiklarna någon betydelse i praktiken på kort eller lång sikt?
Författarna till artikeltexterna verkade i vad man kan kalla en Linnéansk
anda där upptäckarglädjen och det noggranna systematiska beskrivandet
var centrala inslag och en självklar uppgift för flertalet universitetsutbildade.
Skolade i ett vetenskapligt tänkande hade man i huvudsak slutat
tro på trolldom och övernaturliga väsen för att söka andra förklaringar
byggd på empiriska undersökningar och förnuft. 21 Skillnaden är främst
kunskapsmässig (epistemologisk) och metodisk i förhållande till det folkliga
synsättet, vilket inte behöver betyda en underskattning av den folkliga
kunskapen, vilken kunde vara rationell i sitt sammanhang.
Också bland lärda förekommer det inslag av mystik och sådant vi i
efterhand betraktar som egendomliga förklaringar. Den grundläggande
skillnaden fanns i ifrågasättandet, ett medvetet och systematiskt sökande
20 Aktörer ser jag som personer med handlingskapacitet ”agency”, vilket innebär
en möjlighet att utöva makt eller göra motstånd (Se Grape 2001:30f).
21 Begreppen förnuft och oförnuft diskuteras av Edith Mandrup Rönn (1996) i
boken De fattige i ånden: Essays om kultur, normalitet og uförnuft.
55