03.09.2013 Views

Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Pär Aron Borg <strong>och</strong> undervisningen av blinda <strong>och</strong> döva<br />

verksyrken var omedelbart synlig <strong>och</strong> begriplig. Borgs inriktning på den<br />

praktiska yrkesträningen är också en förklaring till att antagningsålder från<br />

början var tämligen hög, tretton år eller högre. Han menade att elever som<br />

var yngre var andligt <strong>och</strong> kroppsligt outvecklade <strong>och</strong> skulle komma ut i arbetslivet<br />

alldeles för tidigt (Nyström 1900−1908:382, hf VII).<br />

Vilket arbets- <strong>och</strong> yrkesliv tänkte sig Borg för sina elever efter utbildningen?<br />

Som framgått fick de manliga eleverna prova på flera yrken redan<br />

från starten vilket utökades ytterligare under ombyggnaden av Manilla.<br />

Och när Borg i konflikt med styrelsen byggde ett nytt institut kalllat<br />

Manhem intill Manilla, betonade han ytterligare yrkesutbildningen. I<br />

ett tillkännagivande i Inrikes Tidningar i mars 1818 skriver Borg att han nu<br />

inrättat ”16 särskilda fullständiga verkstäder”, det vill säga yrkesområden. 55<br />

De kvinnliga eleverna fick lära sig handarbete, husliga arbeten som spånad,<br />

stickning, sömnad, vävning, tvätt, bryggeri, bakning <strong>och</strong> matlagning<br />

(Nyström 1900−1908:388, hf VII). Sådant som ansågs höra till en kvinnas<br />

arbetsuppgifter. Man måste fråga hur de få lärarna hann med att undervisa<br />

i alla dessa praktiska ämnen? Lärarstaben var liten men utökades med några<br />

av de duktigaste eleverna vilka fick bli ”monitörer”, hjälplärare i praktiska<br />

ämnen. Man kan på goda grunder jämföra utbildningen med ett lärlingssystem<br />

där eleverna efterhand till stor del själva lär sig allt flera arbetsmoment<br />

genom att iaktta de mera utbildades arbete. I några fall anställdes<br />

monitörerna även som ordinarie lärare. Två av dessa var de tidigare nämnda<br />

eleverna Kysell <strong>och</strong> Lagerqvist. Även eleven Faxén blev gårdssnickare<br />

<strong>och</strong> lärare vid institutet.<br />

Kommunikationen med döva<br />

Av största betydelse för undervisningen <strong>och</strong> elevernas personliga utveckling<br />

var de kommunikationsmetoder som tillämpades. För undervisningen<br />

<strong>och</strong> samtalet inom institutet användes åtbördsspråket (teckenspråket).<br />

Även skrift <strong>och</strong> handalfabetet användes i den intellektuella undervisning-<br />

55 Borg kallade de olika yrkesområden eleverna undervisades i för verkstäder.<br />

Dessa yrkesområden var: Snickare, Schatullmakare, Grofsvarvare, Konstsvarvare,<br />

Hofslagare, Klensmed, Metallgjutare, Bleckslagare, Målare, Glasmästare,<br />

Skomakare, Pappförgyllare, Fyrverkeriarbeten, en läder-lakering- <strong>och</strong> kortfabrik<br />

(Inrikes Tidningar 4 mars 1818, Nyström 1900–1908:293 hf V.)<br />

159

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!