03.09.2013 Views

Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Omsorg</strong> <strong>och</strong> kontroll – en slutdiskussion<br />

kens organisationer. Någon förbättring skedde med tillkomsten av pensionsförsäkringen<br />

1914 <strong>och</strong> blindhetsersättningen som infördes först 1934,<br />

men löste knappast problemen. Svårigheterna att få ett arbete <strong>och</strong> försörja<br />

sig själv bestod <strong>och</strong> gör så än i dag.<br />

Som motvikt till den dystra bild som målats upp förekom också blinda<br />

som klarade sig mycket gott som skickliga yrkespersoner <strong>och</strong> framgångsrika<br />

företagare vilka möttes av respekt <strong>och</strong> förtroende från omgivningen. Situationen<br />

såg också annorlunda ut för dem som kom från välbärgade hem.<br />

Några av dessa blev filantroper <strong>och</strong> ledare inom blindsaken. Klasskillnaderna<br />

var den styrande faktorn <strong>och</strong> jag har pekat på betydelsen av kapital<br />

i Bourdieus mening. Tillgången till eller bristen på ekonomiskt, socialt<br />

<strong>och</strong> kulturellt kapital hade en avgörande betydelse för blindas levnadsförhållanden.<br />

Exempel på social framgång var De blindas förenings ordförande<br />

Alrik Lundberg <strong>och</strong> Ernst Retsler. De var dock undantag <strong>och</strong> tillhörde de<br />

få som fått tillgång till högre utbildning tack vare sin sociala tillhörighet.<br />

Synskadan/blindheten som var förutsättningen för tillkomsten av blindsakens<br />

<strong>och</strong> dess intervention måste betraktas som av betydelse men sekundär<br />

i förhållande till andra samverkande faktorer.<br />

Betydelsefulla röster<br />

Människors röster <strong>och</strong> tal kan vara på både gott <strong>och</strong> ont, de kan bidra till utveckling<br />

eller motverka reformer <strong>och</strong> förändringar. Rösterna som har hörts<br />

i den här avhandlingen kan kallas för diskursiva röster. Det är inte enbart<br />

individer som talar utan det har varit ”tankekollektiv” av röster. Inte desto<br />

mindre menar jag att den enskilda individens röst är nödvändig att uppmärksamma,<br />

inte minst för att bryta mot det invanda (se Seterdal 1998).<br />

Rösterna kommer från olika sociala skikt <strong>och</strong> de har gett uttryck åt skilda<br />

erfarenheter, intentioner <strong>och</strong> förhoppningar. Uttalanden i källmaterialet<br />

kommer från politiker, experter, entreprenörer, filantroper <strong>och</strong> personer med<br />

funktionshinder <strong>och</strong> deras anhöriga. Rösterna är inte enbart begränsade till<br />

muntliga <strong>och</strong> skriftliga uttalanden. De består också av kroppar <strong>och</strong> handlingar<br />

som talar direkt till oss. Bilden av Mathias Larsson Skönberg utgör i<br />

285

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!