Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll genom utbildning och inspektion
Detta skedde först efter synskadades egen begäran eller inspektörernas förslag.
En del av stödet gavs i mindre summor vilket inte påtagligt förändrade
förhållandena. Samtidigt förekommer även mera substantiellt stöd
av relativt stora summor pengar främst för bostadsförbättringar, inköp av
tomtmark och nybyggnationer där de olika organisationerna tillsammans
bidrog med ekonomiska bidrag.
Bostäder och verkstadsutrymmen
Synskadade önskade som andra ett eget hem. Sigfrid (född 1889) var korgmakare
och arbetade till en början på De blindas förenings korgmakeriverkstad
i Stockholm men ville bli sin egen varför han återflyttade till hemorten,
en ö i Stockholms närhet, där han även gifte sig och fick barn. Han ville
nu ha en egen bostad och verkstad och ansökte 1916 om bidrag från flera
organisationer. Bidrag beviljades med trehundrafemtio kronor från Direktionen,
från De blindas förening trehundra kronor, plus hundrafemtio kronor
påföljande år från vardera organisationen. Från Hushållningssällskapet
fick han ett egnahemslån på tvåtusentrehundra kronor. 71 För pengarna, totalt
tretusentvåhundrafemtio kronor, kunde Sigfrid köpa tomt och börja
bygga. Huset var ännu inte klart vid inspektörens besök 1917. Byggnaden
skulle inrymma ett rum och kök plus verkstad på bottenvåningen och tre
rum på den övre. Kostnaden för allt beräknades till tretusensexhundra kronor.
I Sigfrid såg inspektören en som var värd att stödja ekonomiskt. Han:
…kan utan tvivel räknas till våra dugligaste blinda, skötsam, arbetsam
och rådig som han är och med en viss frimodig hurtighet
i sitt uppträdande… (Höglund, berättelse 1917).
Till de personer som hade god bostad hörde den tidigare nämnda Hjalmar
Wide som tjänat pengar på musicerande och visförsäljning. Även när
71 Bidrag till egna hem kunde från 1904 sökas hos Hushållningssällskapen eller
de speciella bolag som bildades för ändamålet. De pengar som ställdes till förfogande
avsåg att förbättra arbetarnas villkor på landet så att de blev bofasta,
förhindra emigration och skapa lugn. (Nordisk familjebok/Uggleupplagan 35,
spalt 461−462, Björn Olsson 1994:56ff)
251