Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll
dan kroppsarbetet enligt Ek. Den arbetande och produktiva kroppen är idealet.
Det ”förstuckna bettleriet” var en alltför lätt och omoralisk väg till inkomst.
Wide hade valt positivspelandet, ett val som inte hade varit lätt enligt
den berättelse han lämnat vid ett tidigare besök av inspektören Westbom redan
1905. Även denna gång var Wide hemma och kunde själv berätta. Efter
att ha gått ut blindskolan vid sjutton års ålder återvände Wide hem för att
försörja sig på korgarbeten. Vid skolan hade han fått ett av de högsta betygen
för sin yrkesskicklighet. Väl hemma insåg han omöjligheten att försörja
sig på korgmakeriarbetet. I stället hyrde han ett positiv och gav sig ut. ”Men
o, vad jag skämdes första gången! Och jag var ute ett litet tag” berättade han
för Westbom (berättelse 1905). Efterhand vande sig Wide vid sitt arbete då
det gav goda inkomster, vilket ytterligare retade inspektörerna.
På detta inte godkända arbete gjorde sig Wide en inkomst betydligt
större än en hantverkare. Åren kring 1919 kunde han på en dag tjäna trettio
kronor och vid en marknadsdag två- till trehundra kronor. Tre till fyra månader
kunde han vara hemma och leva med familjen på de intjänade pengarna.
Att det inte gick någon nöd på Wide och hans familj framgick enligt
Ek av att han hade en bra bostad och rikstelefon (Ek, berättelse 1919).
Det största problemet enligt inspektörerna var att Wide uppmuntrade andra
blinda att tjäna pengar på samma sätt.
De lätt förtjänta pengarna i förening med hans hänsynslösa
prat, att gårdsmusikeryrket är både hederligt och berättigat har
rubbat mer än en hederlig blind i hans moraliska grundsatser
(Ek, berättelse 1919).
Med Michel Foucault kan man fråga varför det var så oacceptabelt för
blindsaken att vissa personer talade för och förde sina egna erfarenheter vidare
(Foucault 1993:7). Min tolkning är att det fanns en rädsla för att de
”dåliga” exemplen skulle smitta av sig. All skuld lades inte på blinda utan
också på den ”obetänksamma välgörenheten”, det vill säga enskilda gåvor
till kringvandrande blinda. Tillfälliga bidrag till kringvandrade blinda
skall inte blandas samman med filantropins organiserade gåvor. Ek menade
att det förekom en brist på upplysning om blinda i samhället. Flertalet
232