Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll genom utbildning och inspektion
insett det olämpliga i att blanda döva och blinda barn då de påverkade varandra
på ett negativt sätt. Döva drev gäck med blinda som även stördes av
deras gälla läten (Ek 1938:19). Man anar en oförståelse mellan blinda och
döva, där döva hade ett övertag. Att den enes funktionsnedsättning skulle
kunna bidra till ökad förståelse för den andres framgår inte och är kanske
inte heller att förvänta. Ledarna uppfattade nu föreningen av skolor för
blinda och döva som en ”abnormitet” i sig. År 1879 flyttades blindavdelningen
från Manillaskolan på Djurgården till tillfälliga lokaler på Nybrogatan
1 i Stockholm, med en egen ledning (Ek 1938:32ff). År 1885 beslutade
riksdagen att ett särskilt institut för blinda skulle skapas på kronolägenheten
Tomteboda. Byggnaden stod färdig 1888.
Svårigheter att få arbete
Möjligheterna att med en utbildning från blindskolan få arbete eller ensam
starta någon verksamhet för att försörja sig var inte stora. Som ett resultat
av dessa svårigheter kan man se bildandet av ett arbetskollektiv med gemensam
verkstad som några hantverksutbildade män från Manillaskolan
tog initiativet till 1869. Året därpå bildades Föreningen Arbetshemmet för
blinda. Ordförande blev den alltid närvarande O. E. Borg. Det var också
han som skaffade fram pengar till verkstaden genom att låta blindskolans
sångkör och stråkkvartett göra en turné. Förhållandena vid verkstaden, en
liten stuga till fastigheten Nybrogatan 36 i Stockholm, var mycket enkla.
Verkstaden bestod från början av endast ett rum där fem korgmakare också
hade sin bostad (Ek 1938, Olsson 1988).
Här skall också tanken på att bilda en förening för blinda hantverkare
ha uppstått. Bland korgmakarna fanns Petter Erland Svensson (1855−1921)
en ivrig förespråkare för tanken på föreningsbildning. När De blindas Förening
bildades i april 1889 kom han under flera år att leda föreningen tillsammans
med Gustav Johansson. 62
62 Värt att notera är att det var blinda själva som bildade föreningen i april 1889
och att flera kvinnor deltog varav två, Beda Engelke och Anna Engelke (seende)
invaldes i styrelse bestående av fem ledamöter. De övriga var män som arbetade
som korgmakare (Ek 1938, Olsson 1988).
189