Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll
Mathias och Johan tycks båda ha haft frihet och möjligheter att röra sig
i lokalsamhället och som vuxna kunde de leva tämligen självständiga liv.
Beroendet fanns dock och handlade främst om den personliga hygien och
påklädnad. Acharius konstaterar beträffande Mathias att beroendet av andra
” … ökade naturligtvis besvärligheterna af hans brister ...” (Acharius
1798:168), ett kort och realistiskt konstaterande.
Det är knappast heller en tillfällighet att det är två män från fattiga förhållanden
som blir föremål för läkarnas intresse. Ur försörjningssynpunkt
hade männen huvudansvaret även om kvinnorna utförda lika hårt arbete
inom sina arbetsområden.
Läkarna diskuterar inte någon enskild funktionshindrad kvinnas liv,
däremot tog artiklarna i Handlingarna upp flera exempel på missbildningar
hos kvinnor. Deras betydelse kommer främst fram som mödrar med ansvaret
för de små barnens överlevnad. Detta kan inte nog betonas, mödrarna
är ständigt närvarande, även om de inte är direkt synliga i texterna.
Johans hustru och Mathias kvinna har en normaliserande betydelse i deras
liv. Kvinnorna i de båda exemplen utgör nödvändiga och väsentliga tillgångar
och ett stöd. Beträffande Johans giftermål innebar det troligen en
ökad respektabilitet från omgivningen då äktenskapet motsvarade en normativitet
och ett ideal i samhället.
Varken Acharius eller Westring antyder i sina beskrivningar att de som
levde nära Mathias och Johan hade något uttalat negativt förhållningssätt
som innebar stigmatisering och utstötning ur familjen, medan lokalsamhällets
ledare inte tvekade att förflytta Mathias från familjen till en institution.
Att köpa in Mathias på hospitalet kan tolkas både som en rationell lösning
på ett försörjningsproblem, på moderns tiggerier och kringstrykande eller en
utväg för att bli av med en avvikande person som kunde väcka oro och utgöra
en tänkbar fara för gravida kvinnor i socknen. För familjen kan det ha varit
en acceptabel lösning, inte minst ur ekonomiskt synpunkt.
80