Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll
Konsten att spela kort utan att se
Att Martin fastnade för det spektakulära kortspelet i stället för att mera i
detalj resonera kring arbete och förflyttning och andra konkreta problem
kan förklaras av hans yrkesroll och hans vetenskapliga intresse för hur sinnesintrycken
överfördes till hjärnan. Martin tyckte att den blinde Pehrs
kortspel var något som fordrade en vetenskaplig förklaring. Samtidigt såg
han det som underhållande vilket visade sig av att han till ett slåttergille
inbjudit in ett par vänner, Överste-Löjtnanten och Riddaren Ankarström
och majoren Sköldarms, ”... hvilka Herrar, under det de gjorde mig heder
med sit besök, roade sig at se denna karlens färdighet at spela.” (Martin
1777:6). För att göra detta experiment så riktigt som möjligt gav Martin,
vid detta tillfälle, Pehr en ny kortlek.
Kortspelet gick till så, enligt Martin, att Pehr om det inte gällde hans
egen kortlek, under c:a en timme fick känna på varje kort samtidigt som
någon talade om valören på kortet. På kortens olika ”... omärkliga styvhet
eller mjukhet, uphöjningar eller insänkningar, balkar eller ränder, tjocklek
eller tunnhet, samt bräddarnes och hörnens beskaffenhet m. m…”, kunde
sedan Pehr avgöra vilken valör kortet hade. Med sitt goda minne kunde
han sedan deltaga i kortspel utan att försinka spelet. Han spelade på detta
sätt bland annat ”Polskt pass” (”Man und Weib”), ”Tol” eller ”Filen” och
”Femkort” (Martin 1777:6f). Hur gästerna uppfattade uppvisningen framgår
inte av artikeln. Det behöver inte ha varit mer än en lustighet, lite underhållning
i samband med mat och dryck. För Martin var det något mera
betydelsefullt, därav artiklarna.
Hur använde då Pehr sin taktila förmåga som ersättning för synen? Enligt
vad Martin läst om andra blinda var Pehrs förmåga inte så märkvärdig.
Han kunde enligt egen uppgift inte känna skillnaden på själva färgerna
på spelkorten. Enligt andra källor som Martin tagit del av skulle detta
vara möjligt.
Men Pehr kunde inte heller skilja ett mynt från ett annat av själva präglingen,
däremot med hjälp av myntets tyngd, kanter och andra kännetecken.
Som god forskare gjorde Martin jämförelser mellan de empiriska erfarenheter
han fått i samvaron med Pehr och de kunskaper han fått från utländsk
litteratur och tidskrifter. I en tysk tidskrift han läst beskrevs hur en
84