Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Vetenskapens blick och problematiseringen
Utifrån de förutsättningar naturen givit var det enligt Martin möjligt för den
enskilda människan att vid förlusten av ett sinne själv träna upp sin förmåga
att utnyttja andra sinnen och därigenom klara av det dagliga livet. Martin
har några år före sina läkarkollegor Acharius och Westring samma uppfattning
om kompensationens betydelse som dessa. Martin räknar upp allt Pehr
klarade av att utföra trots att han inget såg. Pehr kunde utan sällskap ta sig
fram på vägar och i skogen, han högg ved och sökte virke som han använde
för att tillverka redskap som kärror, vagnar, slädar och hjul. Han kunde även
smida och härda, göra eggjärn och tillverka knivar med skaft och mycket annat.
Han spelade även ”violin” och tillverkade själv sina instrument ”…alt af
blotta känslan med en särdeles öfning, om icke just i någon fullkomlighet,
dock til en nog besynnerlig medelmåtta” (Martin 1750:5).
Enligt Martin klarade den blinde Pehr en stor del av de arbetsuppgifter
som var vanliga i landsbygdens självhushåll även om det som han skriver
inte gjordes till fullkomlighet. Han noterar även att Pehr trots att han inget
såg förflyttade sig ensam på vägarna och i skogen utan någon följeslagare.
En stor tillgång för Pehr var att han var gift med en seende kvinna.
Utan att förringa den förmåga Pehr hade att klara sig själv, måste hustruns
stöd och gemenskap ha varit av stor betydelse. Inte minst beträffande arbetsdelningen
var kvinnans roll viktig. Det var hon som stod för hushållet
och en mängd andra arbetsuppgifter, till exempel tillverkning och skötsel
av kläder. Fanns det husdjur var också detta en del av kvinnans ansvar.
Påverkades arbetsfördelningen av att mannen var blind och gift med en
seende kvinna? De traditionellt manliga arbetsuppgifterna utfördes i huvudsak
av Pehr. Men han tvekade inte att också under speciella omständigheter
utföra ”kvinnoarbeten”. Vid ett tillfälle då hustrun var sjuk skötte
han också hennes arbete med hushållet, tog hand om kreaturen och en
fosterson (Martin 1777:126). I detta överskridande av könsgränser i arbetsfördelningen
kan själva det faktum att Pehr var blind ha bidragit.
Vad såg och upplevde Martin i mötet med Pehr? Han ger uttryck för
både förvåning och beundran över de arbetsuppgifter en blind person kunde
utföra. Men det är sinnet som intresserar vetenskapsmannen Martin.
Därför fann han det mera ”underligt” att Pehr på sin lediga tid kunde delta
i kortspel med bönderna i trakten.
83