Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Vetenskapens blick och problematiseringen
der lärandet ständigt betänka, at han har at undervisa en, som af hjärtat
gärna vill lära… (Argillander 1771:18). Och för att Henrich skulle få anledning
att ställa frågor och tala så mycket som möjligt, följde läraren med sin
elev på vandringar i naturen, över åkrar och ängar och på roddturer på sjön
(ibid). Att arbetet var tålamodsprövande ger Argillander tydligt uttryck för
då han skriver att man inte får:
...gifva saken förlorad, ehuru svår den tyckes vara. Lärlingens
framsteg alstrar med tiden en fägnad, som ärsätter alt besvär,
och en glädje, som ej med ord står at beskrifva. All svårighet öfvervinnes,
om enbart lusten hos Lärlingen icke förgäfves (Argillander
1771:18).
Visst kan man ställa sig tvivlande till de goda resultat Argillander visar upp
under en kort tids undervisning. Detta är dock knappast poängen med
hans berättelse. Viktigare är de möjligheter han beskriver i exemplet med
sin elev. Som upplysningsmänniska ville han även sprida erfarenheterna vidare.
Argillanders syn på döva och deras undervisning skiljer sig också från
den negativa syn som senare uppstod i och med oralismen på 1870- och
1880-talen då åtskilliga elever vid dövskolorna skickades hem för att de inte
snabbt nog lärde sig tala 33
Argillander tycks, enligt hans egen beskrivning av undervisningen, ha
haft en enastående pedagogisk förmåga och förståelse för vad det innebar
att inte kunna höra. Han menar att det pedagogiska synsätt han företrädde
borde tillämpas vid all undervisning och speciellt när det gällde döva barn.
Med tanke på att flertalet barn levde under fattiga förhållanden kan man
knappast räkna med att deras föräldrar förmådde tillämpa det kunnande
och den metod Argillander spred genom sin artikel, vilket var Akademiens
tanke. Metoden var alltför komplicerad och krävde utbildning och goda
kunskaper om språkets grammatik och uppbyggnad.
Undervisningen av Henrich måste ses som ett undantag och ett viktigt
sådant, ett tidigt försök att efter utländska förebilder och pedagogiska me-
33 Elevmatriklar 1880−1890. Vesternorrlands läns Döfstumskolas arkiv, nuvarande
Kristinaskolan Härnösand.
97