Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll
passar sig mer eller mindre till förekommande diskurser (Foucault 1993:28).
Uppdraget och instruktionen att besöka synskadade i landet hade inte kommit
till av en slump utan var resultatet av en historisk erfarenhet och ett bestämt
sätt att tänka om synskadade inom en växande profession av aktörer.
Blindsaken innefattade; entreprenörer, lärare, rektorer, styrelseledamöter,
politiker, filantroper och filantropiska organisationer, staten och inte minst
blindas egna organisationer. En högstämd bild av ett möte i De blindas förening
i Stockholm i början av 1900-talet ger den synskadade författaren och
inspektören Hjalmar Höglund i sin bok Lytets börda. Han skriver:
Så knackar ordförandens klubba uppe i katedern, och det blir tyst
i salen. Han på katedern är också en af dem. På hans bröst glittrar
en orden, det vet de alla […]. Han är det, som tagit ledningen
bland dem och fört dem framåt, och gifvet deras ord ett gehör,
som de förr aldrig ägt. Han börjar tala; Så har vi åter samlats till
ett gemensamt möte […] för att rådslå och besluta om för oss viktiga
ärenden och framför allt för att utbyta tankar och intryck så
som vi endast kunna det oss emellan (Höglund 1910:87).
Hjalmar Höglund gav i idealiserad och litterär form uttryck för den starka
gemenskapen och stoltheten den egna föreningen skapat med en respekterad
ordförande.
Till entreprenörerna räknar jag de personer som tog initiativet till och
drev olika institutioner. Här återfinns Pär Aron Borg och fröken Anna
Wikström som startade Hantverksskolan för blinda kvinnor i Uppsala med
flera. Ledarna inom blindskoleområdet, styrelseledamöter och professionella,
rektorer och lärare, spelade en betydande roll i det dagliga arbetet.
En annan grupp med ideologiskt och ekonomiskt inflytande var politikerna,
vilka i riksdagen diskuterade och möjliggjorde finansiering av större
insatser inom undervisningsområdet samt godkänna lagar. Med Foucaults
syn på makt som strukturell kan man betrakta de agerande personerna
och organisationerna som ett gemensamt ”produktivt nätverk” (Foucault
1980:119). Genom blinddiskursen kontrollerades blinda och samtidigt producerades
nya kunskaper. Makten är en diskurs som inte har förtryck som
200