Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll
När inte vetenskapen räckte till som förklaring fick kristendomens Gud träda
in även om det är i bakgrunden. Johan är den som får utgöra exempel på
hur begåvningen kunde odlas genom egen ”förädling”, självemancipation.
Vad som främst ansågs skilja människan från djuren var hennes förmåga att
ersätta kroppsliga brister med fantasi och intelligens. Människan kunde ”…
i inbillningen föreställa sakernas natur och beskafenhet. Snillet skapar, til
och med ärsättning för bristande lemmar …” menade Westring (1796:43f).
Kompensationstanken är ett centralt förklarande element i 1700-talets vetenskapliga
diskurs. Den är både rationell och påverkad av den kristna skapelsentron
där allt är givit av Gud. De båda läkarnas syn på den av skador
drabbade människan kan också sammanfattas i följande tre punkter:
• Det rådde jämvikt eller en strävan mot jämvikt i naturen.
• Människan kompenserades för en förlust genom att andra egenskaper
utvecklades.
• Människans begåvning, tankeförmåga och fantasi kunde väga upp
bristerna i hennes kropp och sinnesorgan.
Kompensationstanken och den inneboende förmågan hos människan var
en förutsättning för förändringar. Detta var dock inte tillräckligt det fordrades
även yttre krafter i form av individuella och kollektiva åtgärder, ett
konkret handlingsprogram.
Bättre uppfostran och utbildning
Om allt sågs som givet kan man tänka sig att passivitet och handlingsoförmåga
kunde ha uppstått. De båda exemplen visar på motsatsen. Läkarna såg
som sin uppgift att vara en pådrivande kraft i samhället. Utifrån sina medicinska
kunskaper är det inte mycket 1700-talets läkare kunde tillföra, med få
undantag kunde de varken förhindra eller bota sjukdomar och skador. Genom
att uppmärksamma hela människan, hennes uppväxtvillkor, de sociala
förhållandena och folks okunnighet, finner de en möjlighet till förändring.
Trots att beskrivningarna handlar om vuxna män ser läkarna lösningen
i en tidig och noggrann uppfostran och utbildning, vilket skulle kunna
ge samhället flera nyttiga arbetsmänniskor. Kajsa Ohrlander menar att barnen
nu blev en ”naturvetenskaplig produkt” mera än en religiös (Ohrlan-
76