Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Pär Aron Borg och undervisningen av blinda och döva
sin son lika helskinnad tillbaka. I sådan afsigt skulle han få anvisning
på Dig och genom Dit biträde vinna detta ändamål [...]
Är Du känd med Tit. Borg, så vore det så mycket bättre om Du
efter omnemnandet af saken äfven kunde citera hans försäkran
at pojken skall emottagas af Christna menniskor och ej Cannibaler
(Prawitz 1913:77).
Både föräldrarna och prästen kände omsorg och ansvar för den döva pojkens
framtid utifrån olika förutsättningar. För prästen var det självklart att
pojken skulle få det bättre i staden hos Borg, med de större resurser institutet
hade, än på landet hos fattiga föräldrar. I institutet såg prästen en plats
där kunande och god moral styrde den uppfostran och undervisning som
gavs. Föräldrarna hade i sin tur utifrån begränsade kunskaper all anledning
att oroa sig inför den okända miljön och de främmande människor som
skulle ta hand om sonen. Sådana missförstånd ville Borg motarbeta bland
annat genom resan runt Mälaren.
En upplysningsresa med
döva elever runt Mälaren
Med rykten som ovan i omlopp är det inte att undra på att Borg ansåg att
något måste göras. Både kunskaperna om elevernas bildbarhet, institutets
uppgifter och hans egen kompetens behövde spridas i landet enligt Borg.
Källmaterialet utgörs av den dagbok Borg skrev under resan som ägde rum
sommaren 1811 och blev känd först 1988, Dagboken publicerades i Nordisk
Tidskrift för Dövundervisningen (Nr 2 1990). Åsa Hammar, före detta rektor
vid Manillaskolan lät mig läsa dagboken och såg till att den publicerades.
Hon har även i en uppsats behandlat resan (Hammar 1990:3). 46 Borg
har sannolikt renskrivit dagboken och även redigerat texten som är påtagligt
välskriven. Den detaljerade redogörelsen tyder på att Borg gjort noggranna
anteckningar under resans gång.
46 Tyst teater, Riksteaterns grupp för tecknad teater, gjorde under 2008 en turné
med pjäsen ”Pär Aron Borgs fantastiska äventyr”, där resan gestaltas.
135