03.09.2013 Views

Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Omsorg</strong> <strong>och</strong> kontroll<br />

jade om ekonomiskt stöd. Det var detta blindsaken kallade ett dolt tiggeri.<br />

Texten ovan handlar om en konflikt som pågått i flera hundra år mellan<br />

accepterade <strong>och</strong> inte accepterade inkomstkällor. Problemet var att Wide,<br />

med flera vagabonderande blinda inte underordnade sig diskursen. Flera<br />

visor i Wides häfte var dock av mera roande art <strong>och</strong> i stället för beklagande<br />

över blindheten fick sångaren en underhållande roll som till exempel<br />

i Östersunds-Marknadsvisan (melodi Fagerövalsen) där refrängen börjar:<br />

Nu är marknad tjo!<br />

Man är glad må tro!<br />

Kom, lilla vännen…<br />

”Blindlagen”<br />

<strong>En</strong> inspektör som reagerade starkt på tiggeriet var Anna Didoff. Hon ansåg<br />

att ”blindlagen”, det begrepp hon själv använder förbjöd lösdriveriet <strong>och</strong><br />

det dolda tiggeriet. Också ”smittorisken”, spridningen av denna verksamhet<br />

bland blinda sågs som en av de största farorna. Hon skriver vidare att<br />

de som går omkring borde:<br />

…i lagens, eller, rättare sagt, i blindlagens namn förbjudas att<br />

längre fortsätta med sitt säkerligen i högsta måtto vinstgivande<br />

men dock smittosamma <strong>och</strong> moraliskt nedsättande lösdriveri<br />

(Didoff, rapport 1923).<br />

Den moraliska aspekten i diskursen mot kringvandrande blinda är ett centralt<br />

inslag i argumentationen mot företeelsen <strong>och</strong> har historiska rötter.<br />

Musikforskaren Gunnar Ternhag (1992) diskuterar i boken om spelmannen<br />

Hjort Anders Olsson den låga status spelmän hade i samhället. I uppteckningar<br />

finner han uttalanden som:<br />

Spelmannen var en fattig fjant som ej stod vidare högt i anseende.<br />

För det mesta var han glad åt brännvin. Så hade han oron<br />

i blodet <strong>och</strong> ville hellre spela än arbeta (Ternhag 1992:35. NM<br />

EU 30109).<br />

234

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!