Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll
toder förändra en döv pojkes livssituation. Ett första steg var taget och exemplet
kan ha varit viktigare än det begränsade resultatet. Häri låg också
värdet i publiceringen av uppsatsen, även om det på kort sikt inte gav några
mera påtagliga resultat.
Henrichs vidare öden
Hur gick det för Henrich? I ytterligare ett par publikationer återfinns några
korta beskrivningar av hans liv som bland annat visar att han hade ett
arbete. Roland Martin nämner i sin artikel ”…en ung Helsingius, som öfvar
sig nu förtiden vid Siden- Fabrique hos sin Broder: är äfven, ehuru döf
och dumb, ganska snäll, läraktig och hafver gjort goda framsteg” (Martin
1777:16). De resurser som omgav Henrich gjorde hans liv tryggare än
många andras utan någon funktionsnedsättning.
Hans förmåga att tala förblev dock begränsad. I sin avhandling beskriver
Daniel Arosenius Henrichs tal som svårbegripligt ”för dem som
ej länge varit tillsammans med honom” (Arosenius 1913:505). Han kunde
också förmedla sina tankar skriftligen. Trots det begränsade resultatet av
undervisningen kan det ändå betraktas som ett stort framsteg, något som
påtagligt underlättade hans liv och ökade hans respektabilitet. Förutom
Henrich kände Martin till två döva bröder Bunge som arbetade vid Peironska
Silkesväveriet i Stockholm, där deras arbete ansågs som det allra bästa.
Bröderna uppträdde naturligt och belevat:
Uti sällskapslivet kunde en obekant ej veta om dessa hade något
lyte, emedan de vigt och artigt sig i Societeten upförde (Martin
1777:16−18).
Att segling skulle vara ett problem för döva är inte det första man tänker
på. I citat finner vi både en underskattning och en förvåning över deras
kunskaper och vad de förmår att göra. Henrich och bröderna hade praktiska
arbeten och tycks också ha varit accepterade av sin omgivning och den
sociokulturella miljö och klass de tillhörde.
98