Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Folkliga föreställningar och förklaringar
vande kvinna blivit skrämd av en gås, kunde barnet få gåsalyte”. Det kunde
också hända att barnet rörde sig och sträckte på halsen som en gås (N
M, K U, 1400). Också sammanväxta fingrar eller tår kunde förklaras som
gåsalyte (N M, FoF bd 2, 1914, s. 48). Det behövde inte alltid vara ett levande
väsen som orsakade skadan. I en berättelse beskrivs hur en kvinna
stått och tittat på en byst av Gustav Vasa och därefter fått ett barn utan
både armar och ben (N M, bd I. s. 981).
Mycket allvarliga skador på barnet ansågs kunna uppstå om den gravida
kvinnan var närvarande vid slakt. Att se ett djurs dödsryckningar och dess
brustna ögon ansågs utgöra en stor fara för fostret. En sådan upplevelse kunde
leda till den ”värsta av alla lyten”, fallandesot, det vill säga epilepsi (Tillhagen
1983:146ff). Dessa för oss i dag egendomliga förklaringar, grundades i
”likhetsmagi, idé- och fantasiassociationer” (von Sydow 1926, Möller 1939). 17
Här rör det sig inte enbart om folkliga föreställningar utan om något som
länge omfattades av de lärda och av läkarna. Föreställningen har varit känd
sedan några årtusenden och har enligt Weiser-Aalls omfattande studie (1968)
ett litterärt ursprung. Under 1700-talet började flera svenska experter tvivla
på lytesförklaringarna. Till dessa hörde den kända ortopeden och läkaren
Olof Acrel. I ett tal till Vetenskapsakademien 1750, (Tal om Fostrets sjukdomar
i Moderlifvet) säger han att det vidskepliga folket framhärdar med att
tro på denna förklaring. Själv tvivlade han i högsta grad på teorin och menade
att det var frågan om en feltolkning och hopblandning av sådant som
liknade varandra. Förklaringen upphörde efterhand bland de lärda men blev
kvar i den muntliga traditionen. Under en period rådde dock en viss osäkerhet
även bland läkarna och Möller anbefaller försiktighet och skriver att:
17 Möller tar upp tre vanliga tankestrukturer, den ”falska logiken”, likhetsmagin
och beröringsmagin. Den ”falska logiken” bygger på orsakssammanhang.
Vi uppfattar att det som hänt efter något äger rum som en följd av det som
skett tidigare, ”post hoc, ergo propter hoc”. Likhetsmagin utgår från tanken
att ”lika botar lika” dvs. att i utseende blir en verkning lik sin orsak. Enligt
folktron finns boten i soten. Beröringsmagin kommer av tanken att det som
en gång varit i beröring med en person eller ett föremål ansågs stå i förbindelse
med personen eller föremålet.
49