Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll
te den dagliga verksamheten ser jag henne som en beskyddande moder,
som tog aktiv omsorg om varje elevs bästa och höll kvar kontakten genom
brevväxling sedan de flyttat från skolan. Blinda kvinnors yrkesutbildning
var inte lika självklar som männens som ansågs vara familjeförsörjare.
Den religiöst och humanitärt intresserade fröken Wikström ansåg dock att
blinda kvinnor behövde andlig och intellektuell stimulans. Undervisningen
blev efterhand ändå allt mera praktiskt inriktad och kvinnorna fick förutom
handarbeten även lära sig borstbinderi, rotting- och korgarbeten. Likt männen
kunde de på så sätt förtjäna sitt uppehälle eller i alla fall bidra till sin
egen försörjning (Ek 1938:62ff). Att synen på arbete skilde sig mellan kvinnliga
och manliga arbeten var inget specifikt för utbildningen av blinda men
kom att bli föremål för livliga diskussioner inom blindsaken. Rektorn vid
Tomteboda, Gustav Ek, beskriver då han på 1930-talet blickar tillbaka, skillnaderna
i synen på vuxna män och kvinnors arbete och utbildning:
Vid inträdande (i vuxen ålder) blindhet kommer männen delvis
i en annan belägenhet än kvinnorna. De förra kunna ej fortsätta
med några av sina vanliga arbeten, under det att kvinnorna
vore i tillfälle att arbeta med en del husliga sysslor ävensom utföra
enklare förut inlärda handarbeten. Männen, vilka många vore
familjeförsörjare, måste genast försöka erhålla arbetsmöjligheter
och fördenskull lämplig utbildning (Ek 1938:68).
Kvinnor ansågs ha en fördel av att redan vara inövade i arbeten som kunde
utföras även när de blev blinda. Också detta säger en del om synen på
kvinnors arbete i hemmen. Samtidigt komplicerades den traditionella synen
på arbetsfördelningen efter kön av blindheten. Mannen ansågs vara familjeförsörjare
och måste vid blindhet snarast möjligt omskolas. Samtidigt
medförde blindheten en förändrad syn också på kvinnans roll i samhället.
Var hon gift var hon vanligen försörjd och kunde fortsätta att sköta hemmet.
För unga och ogifta blinda kvinnor var situationen annorlunda, de
ansågs själva böra bidra till sin försörjning genom arbete. Samtidigt innebar
samhällets syn på kvinnorna att de hade svårare komma in på arbetsmarknaden
än männen, speciellt om de hade någon funktionsnedsättning.
192