Omsorg och Kontroll En handikapphistorisk studie 1750- 1930

Omsorg och kontroll
Det primitiva tänkandet, fördomarna och okunnigheten kunde
inte längre tolereras, på punkt efter punkt gick man till angrepp,
drev propaganda, upplyste och förmanade (Lindroth 1972:15ff). 19
Ett av de främsta redskapen för kunskapsspridning och min huvudkälla
i detta kapitel är skriftserien Kungl. Vetenskaps Akademiens Handlingar,
utgiven första gången samma år som akademien bildades 1739. I Handlingarna
publicerades en rad artiklar om och bilder på människor med olika
kroppsliga skador (lyten), vilka väckte min nyfikenhet när jag började
söka källmaterial (Olsson 1988:13−17). Denna tidsperiod, med influenser
från upplysningen, utgör den första historiska brytpunkten i synen på
människan i undersökningen.
Flera artiklar i Handlingarna belyser enskilda personers kroppsliga
missbildningar, funktionsnedsättningar och levnadsförhållanden. Författarna
värjde inte för det som kunde upplevas som ”skrämmande”, anomalierna
i form av kroppsliga avvikelser, tvärtom lyfts dessa problem fram i
ljuset (jfr Olsson 1997). Den vetenskapliga blicken riktades mot människans
kropp och sinnen, diskursens centrala tecken i synen på funktionsförmågan.
Kroppen sågs inte längre som enbart underordnad naturens förlopp
utan var påverkbar. I likhet med Michel Foucault uppfattar jag kroppen
som en ”sociokulturell skapelse och föremål för kontroll, omsorg och
vetande …” som Mats Beronius skriver i förordet till Övervakning och
straff (Beronius i Foucault 1994:66). Kroppen sågs inte enbart som ett fysiskt
fenomen utan som något kulturellt och socialt och därmed också
möjlig att påverka och förändra.
Vetenskapliga och folkliga förklaringar kan sägas vara riktade åt olika
håll. Vetenskapen representerar något nytt, ett modernt tänkande med
strävan mot förändring och blicken riktad mot nutiden och framtiden.
Här ingår även ett systematiskt samlande och ordnande samt en kunskapsspridande
uppgift i samhället. Upplysningstiden är Linnéanernas tid då
allt skulle kartläggas och klassificeras. Det var ett inslag i samhällets tidi-
19 Huruvida det verkligen förekom någon upplysning i Sverige enligt fransk förebild
är omdiskuterat. Se t.ex. Frängsmyr (1993).
54