Identitet i praktik - Identity in Practice

Figur 6.16. Fynd från den timmerbyggda graven på Fågelbacken.
Efter Lekberg (1997). Skala 1:4.
Figure 6.16. Artefacts from the timber-built grave at Fågelbacken.
After Lekberg (1997). Scale 1:4.
108
Fr e d r i k HAllgren
I anläggningen påträffades bland annat en tunnackig
yxa av porfyrit, en håleggade diabasmejsel, en slipsten
och större mängder krukskärvor från flera trattbägare,
kragflaskor och en lerskiva (figur 6.16) (Apel 1997 s.100-
102, Olsson 1997 s. 232-235, Steineke 1997d s.15). Den
håleggade mejseln är hel och har fortfarande en vass egg,
den tunnackiga yxan har en skadad egg, men är så pass
lång (21,5 cm) att den utan problem kan ges en ny egg
genom omhuggning. En stor andel av keramiken i graven
tillvaratogs i koncentrationer av skärvor, som Apel tolkar
som avsiktliga depositioner (Apel 1997 s.102). Olsson
har granskat 115 skärvor från ”golvlagret” 425A/B och
114 skärvor från grop 453. Bland de förra skärvorna har
hon urskiljt 51 kärl, i materialet från gropen identifierades
14 kärl (Olsson 1997 s.232-235). Keramiken från
golvlagret är således mer fragmenterad medan gropen
innehöll flera skärvor från samma kärl. Det bör dock
betonas, att bara en del av graven grävts ut och att grop
453 påträffades bokstavligen i schaktkanten. Medan trattbägare
i Mälardalen normalt bara har dekor på hals och
skuldra (kapitel 8.2), har flera av kärlen från graven dekor
också på buken. Fenomenet har en direkt motsvarighet
inom vollinggruppen på Jylland, där bukdekor ofta är ett
utmärkande drag för keramik deponerad i anslutning till
tidigneolitiska gravar (jfr. Thorvildsen 1941 s.43, Fischer
1976 s.42, Kristensen 1991 s.77, Andersen & Johansen
1992 s.51, Liversage 1992 s.33).
Den timmerbyggda graven har tidigare tolkats som
ett dödshus (Apel 1997 s.103-104, Steineke 1997b s.210-
212, Steineke 1997d s.14-16), bland annat med hänvisning
till en delvis liknande konstruktion som ingår i
gravkomplexet vid Rustrup, på Jylland (jfr. Fischer 1976
s.53-62). Rustrup grävdes innan man blivit uppmärksam
på företeelsen långhögar i Danmark och Fischer föreslog
en tolkning av den aktuella strukturen (Rustrup II)
som en husformad grav (Fischer 1976 s.62). Madsen har
sedermera övertygande argumenterat för att Rustrup
är just en långhög och att den aktuella konstruktionen
är en av gravarna i denna långhög (Madsen 1979 s.306,
310). Madsen använder begreppet timmerbygd grav
som samlingsbegrepp för gravar där stolpar eller plank
använts som byggmaterial (Madsen 1979, 1993 s.96-99)
och jag finner att denna term är användbar också som
beteckning för anläggningen på Fågelbacken. Därmed
vill jag inte utesluta att denna kan ha haft funktionen av
dödshus, i meningen en byggnad där gravritualer utförs
innan kroppen läggs till vila någon annanstans, men
det finns få fakta som talar för eller mot en sådan hypotes.
Om den timmerbyggda graven på Fågelbacken,
i likhet med Rustrupgraven, är del av en långhög är
ovisst. Inom undersökningsområdet påträffades inga
tecken på en sådan konstruktion, men då graven påträffades
vid schaktkanten är det är tänkbart, att den
för många långhögar karaktäristiska fasadrännan står