Identitet i praktik - Identity in Practice

Figur 10.10. Spridningen av vespestad/vestlandsyxor tillverkade av
grönsten (cirklar) respektve diabas (trianglar). Efter Olsen & Alsaker
(1984 fig. 14a).
Figure 10.10. The distribution of Vespestad/Vestland axes made of
greenstone (circles) and diabase (triangles). After Olsen & Alsaker
(1984 fig. 14a).
10.10). Norr om Møre og Romsdal förekommer det
således väldigt få yxor av denna typ (Gjessing 1945 s.215,
Olsen & Alsaker 1984). Som diskuteras i kapitel 9 så
finns det inom trattbägarkulturen många lokala varianter
av slipade fyrsidiga yxor, och det kan ifrågasättas
om inte vespestadsyxorna ska betraktas som ännu en
lokal variant av det överregionala temat ”tidigneolitisk
fyrsidig yxa”.
Vad gäller övrig stenindustri finns både likheter och
skillnader med Østlandet, till exempel är spånspetsar och
cylinderteknik mycket vanliga även på Vestlandet. De i
öst så frekventa tvärpilarna är sällsynta i väst. Skifferspetsar
förekommer rikligt och har även tillverkats lokalt på
Vestlandet. Skifferknivar uppträder däremot endast som
importföremål från mellersta och norra Skandinavien (se
vidare kapitel 10.3).
Så som nämnts ovan betraktas den tidigneolitiska
keramiken på Sør- och Vestlandet vanligen inte som
248
Fr e d r i k HAllgren
trattbägarkeramik utan som ”lokal keramik”. Implicit
i dessa resonemang är tanken att trattbägarkeramik är
”icke lokal”. Tydligast kommer detta till uttryck hos
Olsen (1992), när han definierar vad som skiljer den
vestnorska keramiken från trattbägarkeramik:
Den vestnorske keramikken är oftest grovt magret med
store och skarpkantede bergartskorn, og inneholder leire
som karakteriseres som typisk norsk. (Olsen 1992 s.143)
Varken den första eller andra punkten är dock användbara
för att särskilja västnorsk keramik från trattbägarkeramik,
då både magring med stora skarpkantade
magringskorn och användning av lokala leror är typiska
drag för tidigneolitisk trattbägarkeramik. Det finns alla
skäl att förvänta att eventuella västnorska trattbägare är
tillverkade av västnorsk lera.
Åstveit har noterar den stora likheten mellan västnorsk
keramik och mellansvensk vråkeramik:
Sammensetningen av de ulike dekorelementene (henholdvis
snorornamentikk, snorstempler og groper) og det
grove godset, synes å vaere påfallende likt keramikken fra
Fosnstraumen [Hordaland]. (Åstveit 1999 s.70)
Att döma av fotografier, teckningar och beskrivningar
av den tidigneolitiska keramiken från Vestlandet (figur
10.11, 10.12), så skulle den uppfattas som trattbägarkeramik
om den hittats i Mellansverige och jag väljer
därför att betrakta den som (ännu en lokal variant av)
trattbägarkeramik (Hallgren 2005, jfr. Glørstad 2005).
Figur 10.11. Tvärsnoddsdekorerad tidigneolitisk keramik från Slettabø,
Rogaland. Efter Skjølsvold (1977).
Figure 10.11. Early Neolithic cord stamp decorated pottery from
Slettabø, Rogaland. After Skjølsvold (1977).