Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Figur 4.11. Erteböllekruka och lerlampa (Hulthén 1982 s.23). Figure 4.11. Example of Ertebölle pot and clay lamp. After Hulthén (1982 p.23). tur både spetsbottnade kärl och låga skålar (lerlampor) (figur 4.11). Erteböllekärlen skiljer sig från narvakärl bland annat genom att chamotte och krossad bergart använts som magring vid sidan av den växtmagring som förekommer inom bägge traditionerna (Hulthén 1977, 1984, Koch 1987 s.108, Stilborg & Bergenstråhle 2001 s.34). Snäckskal som dominerar inom narvakultur är ej belagt som magring i EBK-keramik. Dekorfrekvens och typ varierar avsevärt mellan olika geografiska områden inom erteböllekulturens utbredningsområde. I Danmark dominerar enkla rader av nagel eller fingerintryck vid mynningen (Hulthén 1977 s.23, Andersen 1998 s.42), medan yttäckande dekor endast förekommer i undantagsfall. Erteböllekeramiken uppvisar stundtals mönster som minner om narvakeramik (jfr. figur 4.15 – keramik från Norsminde). I Skåne är det tvärtom vanligt att dekoren täcker stora delar av kärlen. På exempelvis Soldattorpet och Skateholm är 30-40% av skärvorna dekorerade, ofta rör det sig om grunda ovala intryck i yttäckande komposition (Stilborg & Bergenstråhle 2001 s.34-35). I Polen har erteböllekärlen stundom dekor av bulor skapade genom gropintryck applicerade från kärlväggens insida, ett särdrag som annars associeras med nemankeramiken längre österut (Timofeev 1998 s.230). Erteböllekulturens östra utbredningsområde omfattar Polens kustland fram till och med Vistulas utlopp. De mest omfattande utgrävningarna har utförts på lokalen Dąbki i Pommern, där ett stratifierat utkastlager med fynd av bland annat erteböllekeramik undersökts (Ilkiewicz 1989, 1997, Kabacinski & Terberger föredrag oktober 2006). En serie om tio 14 C-dateringar finns publicerade från Ilkiewicz undersökningar på Dąbki, tre av dessa är utförda på gyttja och kommer inte att beaktas vidare här. De återstående är utförda på kol och trä och spänner över perioden 6250±40 BP (Gd-3127) – 5265±60 BP (Bln-2465) (Pazdur 1991 s.33-34). Keramik förekommer inte i de understa lagren. Den äldsta koldatering som tillskrivs ett lager med keramik ligger på 5890±60 BP (Gd-1278). Lagret ifråga innehåller både 66 Fr e d r i k HAllgren skärvor av ertebölletyp (bland annat lampor) och skärvor som tolkats som importerade kärl från bandkeramisk/ post-bandkeramisk kultur (Ilkiewicz 1997 s.51, 56, jfr. Pazdur 1991 s.34). På senare år har utgrävningarna återupptagits på Dąbki och i samband med det har även det gamla fyndmaterialet granskats (Kabacinski & Terberger föredrag oktober 2006). Nya matskorpedateringar av spetsbottnade kärl har gett resultat som är i överensstämmelse med kontextdateringarna från Ilkiewicz grävning, med en ålder kring 5800 BP. Den förnyade genomgången av det osteologiska materialet har däremot lett till en omvärdering av bovidbenen från lagren med tidig erteböllekeramik. Dessa bedömdes ursprungligen som tamboskap men har nu hänförts till uroxe (de äldsta kobenen på Dąbki dyker upp 600 år efter erteböllekeramikens introduktion). Från ertebölleboplatsen Schlamersdorf i Schleswig- Holstein föreligger något tidigare dateringar än på Dąbki. De aktuella proverna utgörs av matskorpor och ett grisben med dateringar kring 5400 – 5000 f.Kr. (figur 4.8) (Persson 1999 s.120-121, Hartz et al. 2000 s.135, 140, 231). Något äldre (men än så länge opublicerade) dateringar föreligger från den nordtyska erteböllelokalen Kayhude. Det förs i skrivande stund en debatt bland tyska arkeologer kring i vilken mån matskorpedateringarna från Schlamersdorf och Kayhude är påverkade av en färskvattens reservoareffekt (Early Pottery in the Baltic Workshop i Schleswig 2006, jfr. kapitel 5.1). Oaktat utgången av denna debatt så visar dateringarna av grisbenet från Schlamersdorf och koldateringarna från Dąbki att EBK-keramik var i bruk åtminstone omkring 5000 f.Kr. i området kring Östersjöns södra och sydöstra kust. Keramiken introduceras något senare, omkring 4600 f.Kr. inom erteböllekultur i Danmark och Skåne (Persson 1999 s.128). De hittills diskuterade grupperna är exempel på jägare-samlare samhällen som tog upp keramikhantverk. Ungefär samtidigt som detta skedde etablerades den linjebandkeramiska kulturen (LBK) över stora delar av Centraleuropa, med en ekonomi baserad på tamdjurshållning och odling av säd, lin och ärtväxter (Bogucki 1988 s.51-61, 2000 s.204-205). De nordligaste enklaverna med bosättning från tidig linjebandkeramisk kultur är belägna längs Vistulas och Oders nedre lopp i norra Polen och Tyskland, blott 100 km från Östersjön (figur 4.12) (Kirkowski 1990, Wechler 1996, Bogucki 1998 s.78-79). Från regionen Chelmno i norra Polen föreligger den nordligaste publicerade och 14 C-daterade boplatsen från tidig bandkeramisk kultur, Boguszewo 41 (Kirkowski 1990, Bogucki & Grygiel). Bandkeramisk kultur delas utifrån typologiska kriterier in i flera faser, där den första kallas ”äldsta bandkeramisk kultur”, den andra ”äldre bandkeramisk kultur”, osv. Keramiken från Boguszewo
41 kan hänföras till äldre bandkeramisk kultur, det vill säga fas två (Bogucki muntligen), och uppvisar bland annat koniska och bikoniska skålar med flat botten, dekorerade med böljande dragna linjer, ofta försedda med knoppar och hankar (figur 4.13) (Kirkowski 1990, Bogucki & Grygiel 1993 s. 413). Det framgår inte hur keramiken från Boguszewo 41 är magrad. Enligt Gronenborn är den äldsta bandkeramiken från andra områden magrad med organiskt material, medan sten och chamotte senare blir vanligare (Gronenborn 1999 s.149). Modderman menar dock att oorganisk magring överväger även inom den tidiga bandkeramiken i de västliga delarna av bandkeramisk kulturs utbredningsområde (Modderman 1988 s.111). Hulthén har undersökt linjebandkeramik från Langweiler i Tyskland och konstaterade där chamotte som magring under en tidig fas, senare brukades både chamotte och växter (Hulthén 1977 s.46-49). Hulthén har även konstaterat chamotte och växtmagring på en LBK lokal i västra polen, det framgår dock inte om denna lokal ligger tidigt eller sent i den bandkeramiska sekvensen (Hulthén 1977 s.49). 4 de n ä l d s t A k e r A m i k e n r u n t östersjön Figur 4.12. De nordligaste enklaverna med bosättning från bandkeramisk kultur (LBK) längs Vistulas och Oders nedre lopp, med den 14C-daterade lokalen Boguszewo 41 markerad. [På senare år har en sen bandkeramiska lokal grävts ut vid Kościelna Jania i Pommern, det vill säga något längre norrut och därmed närmare erteböllebosättningarna längs Polens kust (Czerniak & Pyzel föredrag 2006). Resultaten från undersökningarna vid Kościelna Jania är inte publicerade när detta skrivs]. Efter Bogucki (1998 s.79), med modifikationer. Figure 4.12. The Northernmost enclaves with settlement of Linear Band Pottery Culture (LBK) along the lower reaches of Vistula and Oder, with the 14C dated site Boguszewo 41 denoted by an ”*”. After Bogucki (1998 p.79), with modifications. Figur 4.13. Exempel på äldre linjebandkeramik från Boguszewo 41 i Chelmno, Polen. Efter Kirkowski (1990). Figure 4.13. Example of older Linear Band pottery from Boguszewo 41, Chelmno, Poland. After Kirkowski (1990). Whittle (1990) har konstaterat en diskrepans mellan dateringar utförda på kolprover och dateringar utförda på sädeskorn och ben från kontexter med äldsta bandkeramik, något han förklarar med att kolproverna har en hög egenålder. Problemet med hög egenålder på träkol ser Whittle som extra besvärande för just den äldsta fasen av bandkeramisk kultur, då den representerade nykolonisation av en urskogsbiotop med en hög andel gammal skog och torrakor (Whittle 1990 s.299). Whittle redovisar 16 dateringar på sädeskorn och ben som han anser datera LBKs äldsta fas i Centraleuropa (figur 4.14). Ytterligare åtta dateringar med förmodad låg egenålder (ben och matskorpor på keramik) har publicerats av Stäuble (1995 s.227-237) (figur 4.14). Dateringarna av fas 2 av bandkeramisk kultur från Boguszewo 41, ligger inom förra delen av det intervall som definieras av dateringar av kortlivade material från LBKs fas 1. Det är därför sannolikt att kolproverna från Boguszewo 41 har en egenålder som gett en för tidig datering (Stäuble 1995 s.232). Inte desto mindre kan det konstateras att LBK-bosättningar fanns etablerade i norra Polen under 67
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16: Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18: 2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20: att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22: exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24: ...those elements of culture which
Page 25 and 26: more than a mere biological given.
Page 27 and 28: emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30: tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32: lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34: discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36: that constitute our community. Our
Page 37 and 38: Social interaction between agents o
Page 39 and 40: Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41: practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45: 44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47: sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49: kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51: 50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53: Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55: 54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58: 4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60: Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62: 4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64: soderna med markant inflöde av sal
Page 65: I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 69 and 70: Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72: 5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76: Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 89: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 92 and 93: i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95: 94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97: Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99: Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101: mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103: Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105: Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113: uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116: 7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?