Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Identitet i praktik - Identity in Practice
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 4.11. Erteböllekruka och lerlampa (Hulthén 1982 s.23).<br />
Figure 4.11. Example of Ertebölle pot and clay lamp. After Hulthén<br />
(1982 p.23).<br />
tur både spetsbottnade kärl och låga skålar (lerlampor)<br />
(figur 4.11). Erteböllekärlen skiljer sig från narvakärl<br />
bland annat genom att chamotte och krossad bergart<br />
använts som magr<strong>in</strong>g vid sidan av den växtmagr<strong>in</strong>g som<br />
förekommer <strong>in</strong>om bägge traditionerna (Hulthén 1977,<br />
1984, Koch 1987 s.108, Stilborg & Bergenstråhle 2001<br />
s.34). Snäckskal som dom<strong>in</strong>erar <strong>in</strong>om narvakultur är ej<br />
belagt som magr<strong>in</strong>g i EBK-keramik. Dekorfrekvens och<br />
typ varierar avsevärt mellan olika geografiska områden<br />
<strong>in</strong>om erteböllekulturens utbredn<strong>in</strong>gsområde. I Danmark<br />
dom<strong>in</strong>erar enkla rader av nagel eller f<strong>in</strong>ger<strong>in</strong>tryck vid<br />
mynn<strong>in</strong>gen (Hulthén 1977 s.23, Andersen 1998 s.42),<br />
medan yttäckande dekor endast förekommer i undantagsfall.<br />
Erteböllekeramiken uppvisar stundtals mönster<br />
som m<strong>in</strong>ner om narvakeramik (jfr. figur 4.15 – keramik<br />
från Norsm<strong>in</strong>de). I Skåne är det tvärtom vanligt att dekoren<br />
täcker stora delar av kärlen. På exempelvis Soldattorpet<br />
och Skateholm är 30-40% av skärvorna dekorerade, ofta<br />
rör det sig om grunda ovala <strong>in</strong>tryck i yttäckande komposition<br />
(Stilborg & Bergenstråhle 2001 s.34-35). I Polen<br />
har erteböllekärlen stundom dekor av bulor skapade genom<br />
grop<strong>in</strong>tryck applicerade från kärlväggens <strong>in</strong>sida, ett<br />
särdrag som annars associeras med nemankeramiken<br />
längre österut (Timofeev 1998 s.230).<br />
Erteböllekulturens östra utbredn<strong>in</strong>gsområde omfattar<br />
Polens kustland fram till och med Vistulas utlopp.<br />
De mest omfattande utgrävn<strong>in</strong>garna har utförts på lokalen<br />
Dąbki i Pommern, där ett stratifierat utkastlager<br />
med fynd av bland annat erteböllekeramik undersökts<br />
(Ilkiewicz 1989, 1997, Kabac<strong>in</strong>ski & Terberger föredrag<br />
oktober 2006). En serie om tio 14 C-dater<strong>in</strong>gar f<strong>in</strong>ns publicerade<br />
från Ilkiewicz undersökn<strong>in</strong>gar på Dąbki, tre<br />
av dessa är utförda på gyttja och kommer <strong>in</strong>te att beaktas<br />
vidare här. De återstående är utförda på kol och<br />
trä och spänner över perioden 6250±40 BP (Gd-3127)<br />
– 5265±60 BP (Bln-2465) (Pazdur 1991 s.33-34). Keramik<br />
förekommer <strong>in</strong>te i de understa lagren. Den äldsta<br />
koldater<strong>in</strong>g som tillskrivs ett lager med keramik ligger<br />
på 5890±60 BP (Gd-1278). Lagret ifråga <strong>in</strong>nehåller både<br />
66<br />
Fr e d r i k HAllgren<br />
skärvor av ertebölletyp (bland annat lampor) och skärvor<br />
som tolkats som importerade kärl från bandkeramisk/<br />
post-bandkeramisk kultur (Ilkiewicz 1997 s.51, 56, jfr.<br />
Pazdur 1991 s.34).<br />
På senare år har utgrävn<strong>in</strong>garna återupptagits på<br />
Dąbki och i samband med det har även det gamla fyndmaterialet<br />
granskats (Kabac<strong>in</strong>ski & Terberger föredrag<br />
oktober 2006). Nya matskorpedater<strong>in</strong>gar av spetsbottnade<br />
kärl har gett resultat som är i överensstämmelse<br />
med kontextdater<strong>in</strong>garna från Ilkiewicz grävn<strong>in</strong>g, med<br />
en ålder kr<strong>in</strong>g 5800 BP. Den förnyade genomgången<br />
av det osteologiska materialet har däremot lett till en<br />
omvärder<strong>in</strong>g av bovidbenen från lagren med tidig erteböllekeramik.<br />
Dessa bedömdes ursprungligen som<br />
tamboskap men har nu hänförts till uroxe (de äldsta<br />
kobenen på Dąbki dyker upp 600 år efter erteböllekeramikens<br />
<strong>in</strong>troduktion).<br />
Från ertebölleboplatsen Schlamersdorf i Schleswig-<br />
Holste<strong>in</strong> föreligger något tidigare dater<strong>in</strong>gar än på Dąbki.<br />
De aktuella proverna utgörs av matskorpor och ett grisben<br />
med dater<strong>in</strong>gar kr<strong>in</strong>g 5400 – 5000 f.Kr. (figur 4.8)<br />
(Persson 1999 s.120-121, Hartz et al. 2000 s.135, 140,<br />
231). Något äldre (men än så länge opublicerade) dater<strong>in</strong>gar<br />
föreligger från den nordtyska erteböllelokalen<br />
Kayhude. Det förs i skrivande stund en debatt bland<br />
tyska arkeologer kr<strong>in</strong>g i vilken mån matskorpedater<strong>in</strong>garna<br />
från Schlamersdorf och Kayhude är påverkade<br />
av en färskvattens reservoareffekt (Early Pottery <strong>in</strong> the<br />
Baltic Workshop i Schleswig 2006, jfr. kapitel 5.1). Oaktat<br />
utgången av denna debatt så visar dater<strong>in</strong>garna av<br />
grisbenet från Schlamersdorf och koldater<strong>in</strong>garna från<br />
Dąbki att EBK-keramik var i bruk åtm<strong>in</strong>stone omkr<strong>in</strong>g<br />
5000 f.Kr. i området kr<strong>in</strong>g Östersjöns södra och sydöstra<br />
kust. Keramiken <strong>in</strong>troduceras något senare, omkr<strong>in</strong>g<br />
4600 f.Kr. <strong>in</strong>om erteböllekultur i Danmark och Skåne<br />
(Persson 1999 s.128).<br />
De hittills diskuterade grupperna är exempel på jägare-samlare<br />
samhällen som tog upp keramikhantverk.<br />
Ungefär samtidigt som detta skedde etablerades den<br />
l<strong>in</strong>jebandkeramiska kulturen (LBK) över stora delar av<br />
Centraleuropa, med en ekonomi baserad på tamdjurshålln<strong>in</strong>g<br />
och odl<strong>in</strong>g av säd, l<strong>in</strong> och ärtväxter (Bogucki 1988<br />
s.51-61, 2000 s.204-205). De nordligaste enklaverna med<br />
bosättn<strong>in</strong>g från tidig l<strong>in</strong>jebandkeramisk kultur är belägna<br />
längs Vistulas och Oders nedre lopp i norra Polen och<br />
Tyskland, blott 100 km från Östersjön (figur 4.12) (Kirkowski<br />
1990, Wechler 1996, Bogucki 1998 s.78-79).<br />
Från regionen Chelmno i norra Polen föreligger den<br />
nordligaste publicerade och 14 C-daterade boplatsen från<br />
tidig bandkeramisk kultur, Boguszewo 41 (Kirkowski<br />
1990, Bogucki & Grygiel). Bandkeramisk kultur delas<br />
utifrån typologiska kriterier <strong>in</strong> i flera faser, där den första<br />
kallas ”äldsta bandkeramisk kultur”, den andra ”äldre<br />
bandkeramisk kultur”, osv. Keramiken från Boguszewo