Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Figur 10.10. Spridningen av vespestad/vestlandsyxor tillverkade av grönsten (cirklar) respektve diabas (trianglar). Efter Olsen & Alsaker (1984 fig. 14a). Figure 10.10. The distribution of Vespestad/Vestland axes made of greenstone (circles) and diabase (triangles). After Olsen & Alsaker (1984 fig. 14a). 10.10). Norr om Møre og Romsdal förekommer det således väldigt få yxor av denna typ (Gjessing 1945 s.215, Olsen & Alsaker 1984). Som diskuteras i kapitel 9 så finns det inom trattbägarkulturen många lokala varianter av slipade fyrsidiga yxor, och det kan ifrågasättas om inte vespestadsyxorna ska betraktas som ännu en lokal variant av det överregionala temat ”tidigneolitisk fyrsidig yxa”. Vad gäller övrig stenindustri finns både likheter och skillnader med Østlandet, till exempel är spånspetsar och cylinderteknik mycket vanliga även på Vestlandet. De i öst så frekventa tvärpilarna är sällsynta i väst. Skifferspetsar förekommer rikligt och har även tillverkats lokalt på Vestlandet. Skifferknivar uppträder däremot endast som importföremål från mellersta och norra Skandinavien (se vidare kapitel 10.3). Så som nämnts ovan betraktas den tidigneolitiska keramiken på Sør- och Vestlandet vanligen inte som 248 Fr e d r i k HAllgren trattbägarkeramik utan som ”lokal keramik”. Implicit i dessa resonemang är tanken att trattbägarkeramik är ”icke lokal”. Tydligast kommer detta till uttryck hos Olsen (1992), när han definierar vad som skiljer den vestnorska keramiken från trattbägarkeramik: Den vestnorske keramikken är oftest grovt magret med store och skarpkantede bergartskorn, og inneholder leire som karakteriseres som typisk norsk. (Olsen 1992 s.143) Varken den första eller andra punkten är dock användbara för att särskilja västnorsk keramik från trattbägarkeramik, då både magring med stora skarpkantade magringskorn och användning av lokala leror är typiska drag för tidigneolitisk trattbägarkeramik. Det finns alla skäl att förvänta att eventuella västnorska trattbägare är tillverkade av västnorsk lera. Åstveit har noterar den stora likheten mellan västnorsk keramik och mellansvensk vråkeramik: Sammensetningen av de ulike dekorelementene (henholdvis snorornamentikk, snorstempler og groper) og det grove godset, synes å vaere påfallende likt keramikken fra Fosnstraumen [Hordaland]. (Åstveit 1999 s.70) Att döma av fotografier, teckningar och beskrivningar av den tidigneolitiska keramiken från Vestlandet (figur 10.11, 10.12), så skulle den uppfattas som trattbägarkeramik om den hittats i Mellansverige och jag väljer därför att betrakta den som (ännu en lokal variant av) trattbägarkeramik (Hallgren 2005, jfr. Glørstad 2005). Figur 10.11. Tvärsnoddsdekorerad tidigneolitisk keramik från Slettabø, Rogaland. Efter Skjølsvold (1977). Figure 10.11. Early Neolithic cord stamp decorated pottery from Slettabø, Rogaland. After Skjølsvold (1977).
10 öv e r r e g i o n A l A s o c i A l A s A m m A n H A n g u n d e r tidigneolitikum I figur 10.3 återges förekomsten av boplatser med tidigneolitisk keramik på Vestlandet. Tillgängliga 14 Cdateringar redovisas i figur 10.13-10.14. På några av dessa lokaler finns också de nordligaste pollenindikationerna Figur 10.12. Tvärsnoddsdekorerad tidigneolitisk keramik från Ramsvikneset, Hordaland. Efter Nærøy (1987 s.118). Figure 10.12. Early Neolithic cord stamp decorated pottery from Ramsvikneset, Hordaland. After Nærøy (1987 s.118). Figur 10.13. 14C-dateringar från tidigneolitiska boplatskomplex med tvärsnoddsdekorerad keramik från Vestlandet (Skjølsvold 1977, Bakka 1993, Glørstad 1996, Åstveit 1999, Bergsvik 2002). Keramik har inte hittats på Havnen 17, men väl på Havnen 14. De två lokalerna ligger dikt intill varandra på varsin sida om en mindre väg (Bergsvik 2002 s.158-239, 295, 300). Figure 10.13. 14C dates from Early Neolithic settlement complex with cord stamp decorated pottery on Vestlandet (Skjølsvold 1977, Bakka 1993, Glørstad 1996, Åstveit 1999, Bergsvik 2002). Pottery has been found at Havnen 14 but not at Havnen 17. The two sites are situated next to each other and are only separated by a modern road (Bergsvik 2002 s.158-239, 295, 300). på odling eller åtminstone hantering av säd under TN/ MN A, i form av cerealiapollen från Kotedalen och Havnen 14 (Kaland 1992, Hjelle 1992, Hjelle et al. 1992, Hjelle 1998, 2002 s.343, Bergsvik 2001 s.9-10, Hjelle et al. 2006). Sädesslagspollen och betesindikationer har också påträffats vid pollenanalys av prover tagna utan rumslig koppling till kända tidigneolitiska lokaler på Vestlandet (Prøsch-Danielsen & Simonsen 2000a, 2000b, Myhre 2002 s.30-31, Høgestøl & Prøsch-Danielsen 2006). Laboratorieanalysen av matskorpor från Ramviksneset har påvisat indikationer för cerealia i en av de analyserade beläggningarna (Isaksson 1999). Från lokalen Nilsvika 4 omnämns ett fynd av en malstensunderliggare (Kristoffersen 1995 s.73-75, 90, Trones 1998 s.39). Därutöver förekommer sädeskornsavtryck (hordeum) i tvärsnoddsdekorerad keramik på boplatsen Gjellestadvige på Eigerøy i Rogaland (Bang-Andersen 1981 s.42), en lokal som på typologisk grund dateras till tidigneolitikum (Olsen 1992 s.140, 144-146). Det är osäkert om hanteringen av domestikater på Vestlandet varit av näringsekonomisk betydelse, men då jordbrukets ekonomiska betydelse är ifrågasatt även för Sydskandinaviens del (Fischer 2002), Figur 10.14. 14C-dateringar från Kotedalen, Hordaland, en tidigneolitisk lokal med tvärsnoddsdekorerad keramik. Efter Olsen (1992), Åstveit (1999). Figure 10.14. 14C dates from the Early Neolithc site Kotedalen, Hordaland. After Olsen (1992), Åstveit (1999). 249
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 273 and 274: 11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 281 and 282: Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284: Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 287: 11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 290 and 291: On all these places and routes, eac
Page 292 and 293: ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295: Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297: Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?