20.09.2013 Views

Identitet i praktik - Identity in Practice

Identitet i praktik - Identity in Practice

Identitet i praktik - Identity in Practice

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Figur 8.19. Jämförelse mellan kärlprofiler av typ I trattbägare<br />

framställda utifrån geometriskt def<strong>in</strong>ierade punkter i relation till<br />

krukans rotationsaxel (Koch 1998 fig. 29), samt profiler av samma<br />

krukor digitaliserade utifrån Kochs rekonstruktionsteckn<strong>in</strong>gar. I den<br />

första metoden standardiseras kärlprofil i relation till kärlhöjd, med<br />

den andra metoden standardiseras kärlhöjd i relation till mynn<strong>in</strong>gsdiameter.<br />

typer tycks framförallt vara frånvaro (typ III) respektive<br />

förekomst (typ IV) av vertikala bukstreck.<br />

Kärlprofilerna för trattbägare från Mälardalen och<br />

Bergslagen är baserade på rekonstruktionsteckn<strong>in</strong>gar<br />

utförda av Gunlög Graner, som samarbetat med mig i<br />

bearbetn<strong>in</strong>gen av keramikmaterialet från Skogsmossen,<br />

en studie som kommer att publiceras som Graner & Hallgren<br />

(under bearbetn<strong>in</strong>g). I samband med detta arbete<br />

har Graner även upprättat rekonstruktionsteckn<strong>in</strong>gar på<br />

ett jämförelsematerial bestående av trattbägare från Kallmossen,<br />

Skumparberget, Tjugestatorp, Toltorp, Trössla<br />

och Älby, vilka även <strong>in</strong>går i föreliggande analys.<br />

Rekonstruktionsteckn<strong>in</strong>gar av trattbägare föreligger<br />

även från lokalen Fågelbacken, rekonstruktioner som<br />

utförts av Elisabet Olsson och som renritats av Jan Jäger<br />

(Olsson i Lekberg (red) 1997). Också detta material har<br />

<strong>in</strong>kluderats i föreliggande analys. Liksom övrigt material<br />

från Mälardalen och Bergslagen är trattbägarna från<br />

Fågelbacken fragmentariska, vanligen kan endast mynn<strong>in</strong>gs-<br />

eller skulderparti säkert rekonstrueras. I Olssons<br />

rekonstruktionsförslag har dessa kärldelar ibland kompletterats<br />

till hela kärl på ett <strong>in</strong>tuitivt sätt. Det är m<strong>in</strong><br />

bedömn<strong>in</strong>g att de delar av Olssons rekonstruktioner<br />

som baseras på bevarade skärvor är korrekta, men att<br />

tillägg som gjorts baserat på <strong>in</strong>tuition är m<strong>in</strong>dre lyckade.<br />

158<br />

Fr e d r i k HAllgren<br />

Figure 8.19. Comparison of vessel profiles of type I funnel beakers<br />

us<strong>in</strong>g geometrically def<strong>in</strong>ed po<strong>in</strong>ts <strong>in</strong> relation to the rotation axis of<br />

the vessel (Koch 1998 fig. 29), and profiles digitilized from Koch’s<br />

reconstruction draw<strong>in</strong>gs of the same vessels. With the first method,<br />

the vessel profile is standardised <strong>in</strong> relation to vessel height, with the<br />

second method the vessel profile is standardised <strong>in</strong> relation to rim<br />

diameter.<br />

Rekonstruktionerna av trattbägarna från Fågelbacken<br />

har därför beskurits, så att endast de delar som baseras<br />

på de faktiska krukskärvorna återstår.<br />

Kochs <strong>in</strong>deln<strong>in</strong>g i typer baseras främst på kärlform,<br />

till m<strong>in</strong>dre grad dekor. Vad gäller förstnämnda faktor<br />

beaktas flera element, som utformn<strong>in</strong>g av hals, skuldra<br />

och buk etc., men som antyds av figur 8.20, så är halsens<br />

proportioner en tungt vägande faktor. Då keramiken<br />

från trattbägarlokaler i Mälardalen och Bergslagen<br />

genomgående är starkt fragmenterad och kärlens hela<br />

form därför sällan eller aldrig kan rekonstrueras helt,<br />

har därför m<strong>in</strong> formtyp-<strong>in</strong>deln<strong>in</strong>g baserats på halsens<br />

proportioner. Sorter<strong>in</strong>gen av de olika kärlen till olika<br />

formtyper görs genom en visuell bedömn<strong>in</strong>g av likhet.<br />

De olika kärlprofilerna har lagts <strong>in</strong> i samma diagram i ett<br />

CAD-program, där varje profil getts en egen nivå som<br />

kan släckas/tändas allt eftersom utvärder<strong>in</strong>gen fortgått<br />

(samma resultat skulle även ha nåtts genom att jämföra<br />

handritade profiler på ett ljusbord).<br />

Analysen har utmynnat i att fyra formtyper urskiljts.<br />

Kärlen <strong>in</strong>om respektive grupp visar <strong>in</strong>bördes likhet, men<br />

skiljer sig från kärl av andra formtyper (figur 8.21). Även<br />

om dessa grupper är tämligen väl avgränsade så har typ<strong>in</strong>deln<strong>in</strong>gen<br />

<strong>in</strong>te varit helt självklar. I en tidigare arbetsmodell<br />

brukades en något annorlunda avgränsn<strong>in</strong>gen

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!