Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

Figur 9.12. Spridningskartor över tunnackiga porfyrityxor. Till vänster återges Welinder & Griffins karta där porfyrityxor markeras som punkter (Welinder & Griffin 1984 fig. 1). Till höger återges Sundström & Apels karta (Sundström & Apel 1998, Sundström 2003 fig. 51) där den relativa andelen porfyrityxor i relation till det totala antalet tunnackiga bergartsyxor per socken återges som mörk (≥50%) och ljus (25-49%) gråskraffering. Det sammanlagda antalet tunnackiga bergartsyxor per socken anges med siffror. från huvudmängden av yxorna. . . Porfyrityxorna tillhör således inte en egen tillverkningstradition.” (Welinder 1985 s.46). Welinder och Griffin tolkade den geografiskt begränsade förekomsten av porfyrityxor i termer av utbyte och distribution. Enligt denna tolkning motsvarade hopningen av porfyrityxor i västra Mälardalen utsträckningen av ett socialt nätverk inom vilket porfyrityxor cirkulerats (Welinder & Griffin 1984 s.175). Sundström och Apel, med sin skeptiska inställning till utbyte av grönstensyxor, såg istället mönstret som bestämt främst av råmaterialets geografiska förekomst i naturen. I västra Mälardalen hade man visserligen följt en kulturell norm i det att man föredrog porfyrit framför andra tillgängliga råmaterial, frånvaron av porfyrityxor längre österut förklarades likväl med hänvisning till svårigheter att få tag på porfyrit i dessa områden (Sundström & Apel 1998 s.188). Av geologiska publikationer framgår dock att det förekommer porfyritisk diabas också i områden där yxor av detta material är sällsynta (t.ex. Krokström 1936 s.175, 257, pl. I, Sandegren & Asklund 1946 s.34, Gorbatschev 1961). Liksom Sundström och Apel såg ett teknologiskt 210 Fr e d r i k HAllgren Figure 9.12. Distribution maps of thin-butted porphyrite axes. To the left the map of Welinder and Griffin (Welinder & Griffin 1984 fig. 1) with porphyrite axes marked as dots. To the right the map of Sundström & Apel (Sundström & Apel 1998, Sundström 2003 fig. 51) where the proportion of thin-butted porphyrite axes per parish is displayed with dark (≥50%) and light (25-49%) shading. The total number of thin-butted greenstone axes (including porphyrite axes) are displayed as numbers. val dikterat av tradition i valet av porfyrit som råmaterial för yxtillverkning i västra Mälardalen, vill jag föreslå att det funnits motsvarande teknologiska val dikterade av andra traditioner, i de delar av regionen där man använt alternativa råmaterial för yxproduktion. Jag kommer att återknyta till stenbrytning och yxhantverk i kapitel 9.1.4. Innan dess ska jag först ägna några sidor åt att diskutera sadelformade malstenar och limpformade löpare, redskap som i likhet med grönstensyxorna producerades lokalt på trattbägarlokaler i Mälardalen och Bergslagen. 9.1.2 Sadelkvarnar Malredskap från Mälardalen och Bergslagens trattbägarkultur behandlas ingående i Cecilia Lidström-Holmbergs pågående avhandlingsarbete (Lidström-Holmberg 1998, 2004, under arbete) och ska därför endast omnämnas helt kort i denna bok. Som fyndkategori utgör malstenar både en manifest och en undflyende del av fyndmaterialet, manifest därför att de ibland påträffas i stort antal, und-
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c H i m p o r t e r A d e s t e n r e d s k A p i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s flyende därför att de stundom förbisetts vid arkeologiska undersökningar. Ändå uppmärksammades malstenarnas närvaro i fyndmaterialet redan av Sten Florin: ...dessutom hittades ett slags stora, långsträckta stenar, som ser ut som dåligt jästa limpor – tydligtvis malstenar av grov sandsten, till vilka knytnävstora porfyr- och granitbollar kanske utgjort löpare. (Florin & Schnell 1950 s.13, jfr. Florin 1938 s.18-19, 34, 1958 s.91, 129) Florin påpekade även, att en hel del av de föremål från Brokvarn som av Bagge klassificerats som slipstenar i själva verket var malstenar (Florin 1958 s.129). Florin hade rätt i att de limpformade malstenarna var just malstenar, däremot missbedömde han vilken del av malstenen det var fråga om. Senare fynd av malstenar in situ och experimentella försök med malning har visat att de limpformade malstenarna är tvåhandsfattade överliggare (figur 9.13) till sadelformade underliggare (figur 9.14), två delar som tillsammans bildar en hand- eller sadelkvarn (Lidström-Holmberg 1993, 1998, under arbete). Experiment med användning av sadelkvarnar har visat att de effektivt kan användas för att mala rostade eller blötlagda sädeskorn till mjöl (Lidström-Holmberg 1993). I ett när detta skrivs pågående projekt arbetar Lidström-Holmberg tillsammans med Jan Risberg med fytolit- och stärkelseanalys av malstenar från bland annat Skogsmossen, Skumparberget, Hjulberga och Kallmossen. Enligt de preliminära resultaten visar flertalet spår av att ha använts vid beredning av växter och fytoliter som förekommer i sädesslag är förhållandevis vanliga (Lidström-Holmberg under arbete, jfr. Risberg et al. 2002). Som framgick av citatet av Florin ovan förekommer vid sidan av sadelkvarnar även mindre, rundade stenar med nöt- eller slipspår som ibland kallas malstenar eller löpare i den arkeologiska litteraturen. Då det är mer osäkert hur och till vad dessa föremål använts, kommer dessa inte att behandlas i detta avsnitt och för att särskilja dem från sadelformade/limpformade malstenar, benämns de gnidstenar i denna text. Medan Florin kan sägas ha varit en föregångsman i det att han uppmärksammade malstenar, har denna fyndkategori tidvis förbisetts i den arkeologiska forskningen (Lidström-Holmberg 1998). Stundom kan det vara svårt att känna igen malstenar, särskilt fragmentariska exemplar, som riskerar att antingen bli klassificerade som slipstenar eller att inte tillvaratas alls. På exempelvis Skogsmossen var det vanligt med överliggare av glimmerskiffer. Då glimmerskiffer är en vittringsbenägen bergart kan malytorna ha förlorat en del av sina karaktäristiska nötspår, vilket gör dem svåra att känna igen för den icke initierade. Under utgrävningen var vi således osäkra på vad de många fynden av ”glimmerskifferlimpor” representerade och det var först när Lidström-Holmberg t r At t Bäg A r k u lt u r Figur 9.13. Limpformad överliggare av sandsten från Kallmossen, Uppland. Tecknad av Alicja Grenberger. Efter Lidström-Holmberg (2004).Skala 1:4. Figure 9.13. Loaf-shaped runner of sandstone from Kallmossen, Uppland. Drawing by Alicja Grenberger. After Lidström-Holmberg (2004). Scale 1:4. inspekterade fynden som det definitivt kunde slås fast att det rörde sig om överliggare till malstenar. Malstenar förekommer ofta i stort antal på landvända trattbägarboplatser i Mälardalen. På Skogsmossen påträffades mer än 50 hela och fragmentariska över och underliggare, vid Nyskottet har ett tjugotal malstenar tillvaratagits i samband med odling och från Brokvarn och Stensborg har det samlats in något hundratal exemplar (Florin 1958 s.129, Broström 1996, Lidström-Holmberg muntlig uppgift). Vid min grävning på Kallmossen i Norduppland påträffades ett stort antal fragment av åtminstone ett tiotal malstenar, trots att endast 28 m 2 av fornlämningen undersöktes. I Närke har amatörarkeologen Hjalmar Andersson samlat in flera malstenar från Hjulberga 1 (Rosenlund) och Vallby, värdefulla tillskott då få malstenar tillvaratogs vid Bagges och Welinders undersökningar av dessa lokaler. På en av Florins lokaler där fynd av malstenar saknas från själva utgrävningen (Stora Toltorp), har jag påträffat en halv underliggare av sandsten som låg exponerad i kanten av det gamla grustaget vid mitt besök. Även strandvända trattbägarlokaler uppvisar fynd av sadelformade/limpformade malstenar, men vanligen i färre antal än de landvända lokalerna, till exempel omnämns fyra exemplar från Häggsta 3, 211
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66:
I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68:
41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70:
Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72:
5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74:
5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76:
Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89:
Page 92 and 93:
i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95:
94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97:
Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99:
Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101:
mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103:
Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105:
Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107:
gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109:
Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111:
med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113:
uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116:
7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118:
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133:
Page 136 and 137:
ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139:
Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141:
möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142:
Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169: På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171: mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173: Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175: hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177: 8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179: skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181: Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183: tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185: Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187: Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189: som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191: från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193: Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195: snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197: Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200: 9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 209: 9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 217 and 218: Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 241 and 242: 10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244: 10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246: Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 251 and 252: Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 261 and 262:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?