Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

116 Skogsvegetationen var då delvis helt annan än nu. De moar invid Sörmlands grusåsar, som idag bara kunna ge näring åt barrskog eller i bästa fall litet råg och potatis, voro då bevuxna med ek, alm, lind, lönn och andra ädla lövträd. Trädens blad multnade i sanden och bildade en bördig lättjord, som utan mycken möda kunde beredas för sådd med enkla träkrattor. (Florin & Schnell 1950 s.15-18, se också Florin 1938 s.40-41, 1958 s.51, 1961 s.366). De åkrar som togs upp på sandhedarna längs åsarna skapades enligt Florin med ”svedjning och röjning i skogen” (Florin 1961 s.364), en åsikt som bland annat baserades på Maj-Britts Florins pollenanalys vid Övre Mogetorpsmossen. Maj-Britt Florin skriver: The presence of pollen of cereals at both horizons suggest the existence of cultivated fields. In this connection, the pollen finds of Chamænerion-Epilobium type, Melampyrum sp. and Pteridium may be evidence of the local use of fire to clear patches for agricultural purposes. (M-B Florin 1958 s.242) Vid sidan av att åsarna erbjöd jordar lämpliga för tidens åkerbruk, så betonade också Sten Florin deras kommunikativa betydelse som ”goda samfärdsleder”, och han kommenterade bland annat att Köpingsåsen (på vilken Östra Vrå återfinns) löper från Östergötland, genom Södermanland och Västmanland och ända upp i södra Dalarna (Florin 1938 s.16-17, 1961 s.366). Som berördes i kapitel 6 införde Welinder en distinktion mellan kust och inlandsboplatser i diskussionen om Mälardalens trattbägarkultur (Welinder 1974a s.139). Med kustboplatser menade Welinder direkt strandbundna lokaler inriktade på havsfångst, med inlandsboplatser menade han ej strandbundna lokaler inriktade på åkerbruk och boskapsskötsel. Så som diskuterats ovan så har jag i föreliggande volym valt att använda begreppen landvänd och strandvänd istället för kust och inland, med förhoppningen att inte fastna i en diskussion kring ”hur långt från havet inlandet börjar” (se vidare kapitel 6). Tanken är att boplatser belägna direkt vid stranden ofta är riktade mot aktiviteter på vattnet (fiske, säljakt, färd i båt och över is), medan en lokal belägen utan strandkontakt ofta är riktad mot aktiviteter på landbacken (odling, boskapsskötsel, jakt på skogsvilt, färd längs åsarna). Som kommer att framgå av genomgången nedan, så tenderar strandvända boplatser att vara dominerade av ben från säl och fisk, medan landvända tenderar att vara dominerade av tamdjur. Tolkningen att svedjejordbruk på sandmarker längs åsarna var en viktig del i den tidigneolitiska levnadsföringen i Mälardalen vidareutvecklades av Welinder vid hans arbete med utgrävningar och pollenanlytiska undersökningar av inlandslokaler på Karlslundsåsen Fr e d r i k HAllgren i Närke (Hjulberga 1 och 2, Vallby). Welinder studerade även spridningen av lösfynd i områden där inga trattbägarboplatser var kända. Genom att peka på hur enstaka fynd av trattbägaryxor i inlandet tenderar att följa sandmarkerna längs åsarna, visade han att samma typ av bebyggelse som representeras av Mogetorp i Södermanland och Hjulberga i Närke, också bör stå att finna längs Badelundaåsen i Västmanlands inland (Welinder 1974, Hulthén & Welinder 1981). Ännu vid början av 1980-talet var jakt, fiske och samlande svårt att belägga inom mellansvensk trattbägarkultur och indikerades främst genom det topografiska läget hos strandboplatserna (Welinder 1982). Först genom Segerbergs utgrävningar på strandboplatsen Anneberg i Uppland de efterföljande åren, kom tydliga belägg för ett inslag av fiske och säljakt i den tidigneolitiska ekonomin (Segerberg 1984, 1999) Det senaste decenniet har det stundom funnits en tendens att tona ned inslaget av odling och boskapsskötsel inom den tidigneolitiska trattbägarsamhället (jfr. Rowley-Conwy 2004). Från postprocessuellt håll har det hävdats att neolitikum inte så mycket innebar en förändrad ekonomi som förändringar i ideologi och ritual. I enlighet med denna inriktnings betoning på idéer, har argumentationen i mindre grad underbyggts med arkeologiska data utan snarare med hänvisning till andra, helst namnkunniga anglosaxiska arkeologers idéer. Inslaget av jordbruk har också tonats ned av empiriskt lagda forskare, ofta genom en långt driven källkritik. Exempelvis har det ifrågasatts om de sädeskorn och ben av tamdjur som hittats i trattbägarkontexter verkligen är tidigneolitiska (Persson 1999, Peterson 1999). Källkritiken har dock tillämpats partiellt och det har sällan betvivlats att de hasselnötskal eller ben av vilda djur som hittats på samma lokaler är tidigneolitiska. Persson ifrågasätter till exempel om keramiken med avtryck av sädeskorn från Mogetorp verkligen är samtida med det övriga keramiska materialet (Persson 1999 s.105), men han ifrågasätter inte Florins påstående att fiske varit en del av ekonomin, trots att det saknas indikationer på fiske i fyndmaterialet. För att använda ett begrepp som Notelid brukat i ett annat sammanhang (Notelid 1996), så har idén om en fångstekonomi getts tolkningsföreträde. I det följande skall jag göra en kort genomgång av arkeologiska data som belyser näringsekonomiska aktiviteter inom Mälardalen/Bergslagens trattbägarkultur. Som nämndes inledningsvis ligger här betoningen på aktiviteter och i synnerhet på aktiviteter som har utförts i arbetslag, dvs. grupper av människor som genom att deltaga i ömsesidiga handlingar och interaktion tillsammans bildat ett community of practice (jfr. kapitel 2.6). Medan det är svårt att veta om odling av vete och korn varit viktigt för försörjningen, så menar jag att arbetet i de communities of practice som bildades när man röjde
7 nä r i n g s e k o n o m i s o m k u lt u r e l l p r A k t i k i n o m mä l A r dA l e n o c H Be r g s l A g e n s t r At t Bäg A r k u lt u r Brokvarn Mogetorp Östra Vrå Toltorp Hjulberga Skogsmossen Fågelbacken Fågelb (W) Nyskottet Kallmossen Summa korn 1 48 6 14 6 1 1 77 Hordeum vulgare/nudum brödvete/kubbvete 11 2 10 5 28 Triticum aestivum/compactum emmervete 6 1 1 2 10 Triticum dicoccum enkornsvete 1 1 Triticum monococcum sädeskorn, obestämt 1 1 2 Ceralia indet. ärtor 1 1 2 Pisum bönor 1 1 2 Vicia faba vindruvor 1 1 2 Vitis vinifera/sylvestris Tabell IV. Avtryck av odlade växter i keramik och lerklining från trattbägarlokaler i Mälardalen och Bergslagen (Florin 1958, Schiemann 1958, Hjelmqvist 1979, Hulthén & Welinder 1981, Welinder 1987, Lekberg 1997, Hallgren et al. 1997, Segerberg 1999). skog, när man sådde och skördade, när man tröskade och torkade säd, var ett deltagande i en kulturell praktik, ett deltagande som hade konsekvenser för konstruktionen av identitet. Att röja skog, att så och skörda, är med detta synsätt handlingar som bidrog till definiera vilka dessa människor var. Såväl arbetets handlingar och förhandlandet av identitet, var aktiviteter som ägde rum i specifika sociala sammanhang, sammanhang där aspekter av identitet formerades. 7.1 Odling och samlande Sten Florin iakttog ett stort antal avtryck av sädeskorn och andra växter i keramiken från TRB-boplatserna Mogetorp, Östra Vrå, Brokvarn och Stora Toltorp (tabell IV), avtryck som artbestämts av bland annat Schiemann och Hjelmqvist (Florin 1938, 1958, Schiemann 1958, Hjelmqvist 1979). Vid Stig Welinders undersökningar av Hjulberga på 1970-talet, eftersöktes förutom avtryck även makrofossil i jordprover med goda resultat (Hjelmqvist 1979, Hulthén & Welinder 1981). I samband med 80- och 90-talets undersökningar har avtryck och makrofossil sökts med varierande intensitet. I keramikmaterialet från Skogsmossen iakttogs många avtryck av makrofossil, varav ett urval av 15 har artbestämts. Förkolnade sädeskorn påträffades i flertalet av de makroprover som analyserats från Skogsmossen, detta gäller både makroprover från anläggningar och makroprover som tagits slumpmässigt i det fyndförande lagret (se vidare nedan). Vid Fågelbacken noterades ett fåtal avtryck i keramik, men materialet har inte genomsökts på ett konsekvent sätt och inga makroprov har analyserats (Lekberg (red.) 1997 s.129-132). Från Skumparberget omnämns avtryck av sädeskorn i keramik och lerklining (Apel et al. 1997 s.36), dessa har inte granskats av paleobotaniker. Ingen provtagning efter makrofossil utfördes i samband med utgrävningen. Table IV. Imprints of cultivated plants in pottery and daub from Funnel Beaker Culture sites in Mälardalen and Bergslagen (Florin 1958, Schiemann 1958, Hjelmqvist 1979, Hulthén & Welinder 1981, Welinder 1987, Lekberg 1997, Hallgren et al. 1997, Segerberg 1999). Persson förhåller sig kritisk till avtryck i keramik som belägg för odling under tidigneolitikum: Det går oftast inte att utläsa ur publikationen om det enskilda sädeskornsavtrycket förekommer i ornerad eller oornerad keramik. I de fall det rör sig om oornerad keramik är det inget som hindrar att det är keramik från senare perioder... (Persson 1999 s.104-105) Inom stenåldersforskningen i östra Mellansverige har dock dekor spelat en underordnad roll i klassifikationen, trattbägarkeramik har istället definierats utifrån variabler som gods, magring, och ytbehandling (t.ex. Bagge 1951, se vidare kapitel 8). På många lokaler är odekorerade trattbägare vanliga. Persson är särskilt kritisk mot avtrycken från Mogetorp (Persson 1999 s.105), en lokal som i likhet med flertalet av trattbägarkulturens inlandsboplatser i Mälardalen är belägen i vad som idag är skogsmark, samt saknar fynd från senare delar av förhistorien. Någon tvekan om att avtrycken från Mogetorp verkligen härrör från trattbägarkeramik finns knappast. I undantagsfall finns förkolnade rester bevarade i avtryck av sädeskorn i keramik. Jag har försökt 14 C-datera flera sådana prover från Skogsmossen och Älby. Endast ett av dessa var tillräckligt stort för datering, ett förkolnat vetekorn (Triticum dicoccum/spelta) i en krukskärva från Skogsmossen, som 14 C-daterats till TN I (figur 5.14 och 7.1). Avtryck i keramik och lerklining från trattbägarboplatser finns sammanställda i tabell IV. Vad gäller sädeskorn som påträffats i makroprover (tabell V) finns potentiellt en större risk för senare inblandning, ett problem som bäst utvärderas genom 14 Cdatering av sädeskornen ifråga. För Hjulberga, Östra Vrå, Skogsmossen, Nyskottet, Lisseläng 2 och Lässmyran 1 har sädeskornens koppling till det tidigneolitiska materialet bekräftats genom 14 C-dateringen (figur 7.1), medan de daterade sädeskornen från Anneberg visade sig vara av järnåldersdato (Segerberg 1999 s.112). 117
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45:
44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47:
sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49:
kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51:
50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53:
Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55:
54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58:
4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60:
Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62:
4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64:
soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66: I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68: 41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70: Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72: 5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76: Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 89: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 92 and 93: i en framtida publikation som redog
Page 94 and 95: 94 Figur 6.1. Jordartskartor från
Page 96 and 97: Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99: Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101: mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103: Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105: Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113: uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115: 7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 119 and 120: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146: Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148: Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150: Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152: 8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 161 and 162: Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 165 and 166: Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?