Identitet i praktik - Identity in Practice

Recommendations

Info

94 Figur 6.1. Jordartskartor från 1860-talet som visar närområdet kring några landvända trattbägarboplatser. Kartorna visar situationen innan dess dikningen nådde sin största omfattning i samband med 1879 års dikningslag och 1918 års vattenlag. a. Östra Vrå på Köpingåsen i Södermanland. Det norra krysset markerar läget för Sten Florins undersökning 1935, det södra krysset markerar läget för Britta Kihlstedts undersökning 1994. Trattbägarfynd förekommer i hela området mellan och även bortom dessa punkter. b. Nyskottet (i syd) och Åsboda (i norr) på sandmark invid Enköpingsåsen i Uppland. c. Kallmossen på sandheden invid Gävleåsen i norra Uppland. Kartorna visar ett område om 5 x 5 km. Figure 6.1. The surroundings of land-facing Funnel Beaker Culture settlements in Mälardalen/Bergslagen, as displayed on soil maps from c. 1865, before the peek of the drainage of the Swedish countryside. a. Östra Vrå on the Köping esker in Södermanland. b. Nyskottet and Åsboda on sandy soils by the Enköping esker in Uppland. c. Kallmossen on a sandy terrace of the Gävle esker in Northern Uppland. The maps display an area of 5 x 5 km.
6 pl A t s A t t l e vA p l A t s A t t d ö – p l A t s e r F ö r k u lt u r e l l p r A k t i k i n o m mä l A r dA l e n s t r At t Bäg A r k u lt u r fisk och säl, men vi vet att man tillbringade delar av året på strandvända boplatser, att de fiskade abborre under vårleken och att de nätade vikaresäl mörka höstkvällar eller jagade dem från isen under vårvintern. På flera landvända lokaler har rester av stolpbyggda mesulahus påträffats, en hustyp som vanligen benämns mossbyhus efter den först identifierade konstruktionen av aktuellt slag som påträffades på trattbägarboplatsen Mossby i Skåne (M. Larsson 1992 s.66-77, jfr. Artursson et al. 2003 s.45-51, 64-72). Från Skumparberget föreligger en välbevarad stolpkonstruktion som är närmast identisk med huset från Mossby (Apel et al. 1997). Från de närbelägna lokalerna Tjugestatorp och Skogsmossen finns två mer fragmentariska huslämningar, vars bevarade delar dock stämmer väl med huset från Skumparberget (Artursson 1996, Hallgren et al. 1997). Husen mäter c. 12 x 6 m och har en utsträckning av omkring 75 m 2 (figur 6.2). På den strandvända lokalen Fågelbacken påträffades flera halvcirkelformade stolpkretsar, 6 x 5 m, som uppvisar likheter med gavlarna till mesulahusen och tanken har framförts att dessa mindre byggnader representerar ett strukturell segment av den större enhet som förkroppsligas i husen på inlandslokalerna (Apel et al. 1995 s.101-103, Lekberg 1997b). Florin beskrev vad han tolkade som fyrsidiga stengrunder till hus på Östra Vrå och Mogetorp (Florin 1938, 1958). Medan anläggningarna på Östra Vrå för mig känns väldigt otydliga, så är husgrunden från Mogetorp utan tvivel en anlagd stenkonstruktion (tvärtemot vad som antyds av Petersson 1999 s.38-39). Så som utvecklas i kapitel 6.2.2 så finns det emellertid skäl att ifrågasätta ifall stenkretsen inte är en del av en långhög snarare än ett boningshus. I botten av golvlagret till konstruktionen (under det jag tolkar som en långhög), påträffade Florin sex stolphål (10-20 cm i diameter, c. 50 cm djupa), vilkas inbördes läge uppvisar vissa likheter med planlösningen i hus av mossbytyp. Enligt ett sådant tolkningsalternativ skulle stolparna från Mogetorp utgöra mittraden och den nordöstra väggraden i en mesulakonstruktion, den saknade sydvästra väggraden skall i så fall delvis ligga utanför Florins schakt. Enligt denna idé skulle således långhögen vara byggd ovanpå lämningarna av ett stolpbyggt hus som tidigare stått på platsen, ett fenomen som är välbelagt i Sydskandinavien (t.ex. Bygholm Nørremark, jfr. Rønne 1979, Rudebeck 2002 s.122). Stolphålen är fyllda av samma finkorniga sand som karaktäriserar det påförda lagret innanför stenkretsen, detta kan indikera att stolparna dragits upp i samband med att högen byggdes, vilket i sin tur kan förklara varför dessa uppfattats som snedställda (Florin 1938 s.35). Vid sidan av dessa stolpbyggda konstruktioner finns också lämningar som tolkats som hyddor eller hus med väggrännor (Eriksson et al. 1994, Hallgren et al. 1995, Artursson 1996, Karlenby 2001, Knabe 2003, jfr. Carls- Figur 6.2. Grundplan för tre stolpbyggda mesulahus av mossbytyp från Skumparberget (a), Tjugestatorp (b) och Skogsmossen (c). Det eventuella huset från Skogsmossen var kraftigt stört av rotvältor och stubbar, men tolkades som ett mesulahus på grund av att de bevarade stolphålen följde samma grundplan som det bättre bevarade huset från Skumparberget. Efter Artursson (1996), Apel et al. (1997), Hallgren et al. (1997). Figure 6.2. Plan of post-built houses of the Mossby type found at Skumparberget (a), Tjugestatorp (b) and Skogsmossen (c). After Artursson (1996), Apel et al. (1997), Hallgren et al. (1997). 95
Page 1 and 2:
Identitet i praktik Lokala, regiona
Page 3:
“A m i c u lt u r A y A l m ov i
Page 6 and 7:
8 En annorlunda trattbägarkeramik?
Page 8 and 9:
miljödeterminister var lika välko
Page 10 and 11:
10 Myggor svärmar kring vår bil p
Page 13 and 14:
1 Inledning ”Lost the culture, th
Page 15 and 16:
Att man i enlighet med Sandra Hardi
Page 17 and 18:
2 Kultur, praktik och identitet I i
Page 19 and 20:
att hans starka ställningstagande
Page 21 and 22:
exemplifierar bland annat med Ralph
Page 23 and 24:
...those elements of culture which
Page 25 and 26:
more than a mere biological given.
Page 27 and 28:
emergence of tribe as a primary fun
Page 29 and 30:
tur, så leder förändringar till
Page 31 and 32:
lärande inom ramen för det social
Page 33 and 34:
discipliner - Linton var kulturantr
Page 35 and 36:
that constitute our community. Our
Page 37 and 38:
Social interaction between agents o
Page 39 and 40:
Så som diskuterades i kapitel 2.7
Page 41:
practice som ingår i en konstellat
Page 44 and 45: 44 They liked to see lands; timidit
Page 46 and 47: sten för tillverkning av stridsklu
Page 48 and 49: kapitel 2.8 snuddade jag vid ett an
Page 50 and 51: 50 ...the chant-owner name places f
Page 52 and 53: Figur 3.4. 14C-dateringar av skidor
Page 54 and 55: 54 Figur 3.6. Neolitiskt träförem
Page 57 and 58: 4 Den äldsta keramiken runt Öster
Page 59 and 60: Figur 4.2. Åland under stenåldern
Page 61 and 62: 4 de n ä l d s t A k e r A m i k e
Page 63 and 64: soderna med markant inflöde av sal
Page 65 and 66: I Estland, Lettland, Litauen och de
Page 67 and 68: 41 kan hänföras till äldre bandk
Page 69 and 70: Figur 4.15. Jämförelse mellan ert
Page 71 and 72: 5 Mälardalen och Bergslagens tidig
Page 73 and 74: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 75 and 76: Figur 5.3. Trattbägarlokaler i nor
Page 89: 5 mä l A r dA l e n o c H Be r g s
Page 92 and 93: i en framtida publikation som redog
Page 96 and 97: Figur 6.3. Lerklining med avtryck a
Page 98 and 99: Figur 6.5. Spridningen av malstensu
Page 100 and 101: mer jag att utförligt beskriva sp
Page 102 and 103: Figur 6.8. Gravanläggningar på tr
Page 104 and 105: Figur 6.13. Trattbägare som påtr
Page 106 and 107: gaste gruppen av tidigneolitiska ku
Page 108 and 109: Figur 6.16. Fynd från den timmerby
Page 110 and 111: med ramverk av sten, till exempel d
Page 112 and 113: uppfattas som boplatsaktiviteter sp
Page 115 and 116: 7 Näringsekonomi som kulturell pra
Page 117 and 118: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 133: 7 nä r i n g s e k o n o m i s o m
Page 136 and 137: ett något grövre gods och sparsam
Page 138 and 139: Figur 8.3. Trattbägare från Hjulb
Page 140 and 141: möjligt, fortsatt datera dekorerad
Page 142: Figur 8.5. Direkt daterade krukskä
Page 145 and 146:
Figur 8.7. Direkt daterade krukskä
Page 147 and 148:
Figur 8.8. Direkt daterade krukskä
Page 149 and 150:
Figur 8.10. Direkt daterade dekorer
Page 151 and 152:
8 en A n n o r l u n dA t r At t B
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Figur 8.21. Kärlprofiler av trattb
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Figur 8.25. Snördekorerad mynnings
Page 168 and 169:
På Kallmossen (figur 8.24b, c) och
Page 170 and 171:
mer fragmentariska trattbägare som
Page 172 and 173:
Vrå I kärl i dagsläget inte är
Page 174 and 175:
hopning, som vid sidan av nämnda k
Page 176 and 177:
8.5 Vem offrade i kärret? Keramike
Page 178 and 179:
skärv-/slipnummer. Hantverket I li
Page 180 and 181:
Figur 8.39. Tunnslip av trattbägar
Page 182 and 183:
tidig bondestenålder. Något, som
Page 184 and 185:
Figur 8.45. Schematisk presentation
Page 186 and 187:
Figur 8.46. Modell av en hypotetisk
Page 188 and 189:
som en praktisk, funktionell prepar
Page 190 and 191:
från rutgrävning/sållning med, v
Page 192 and 193:
Bland trattbägarna från Skogsmoss
Page 194 and 195:
snördekor eller rader av enkla int
Page 196 and 197:
Stabiliteten och kontinuiteten i ut
Page 199 and 200:
9 Lokala, regionala och importerade
Page 201 and 202:
9 lo k A l A, r e g i o n A l A o c
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Figur 9.16. Mångkantig stridsyxa a
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
10 Överregionala sociala sammanhan
Page 243 and 244:
10 öv e r r e g i o n A l A s o c
Page 245 and 246:
Figur 10.5. Trattbägare från Lets
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Figur 10.15. Karta över de nordlig
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Page 271 and 272:
Page 273 and 274:
11 Kultur, praktik och identitet un
Page 275 and 276:
11 ku lt u r, p r A k t i k o c H i
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Figur 11.3. Exempel på trindyxor m
Page 283 and 284:
Figur 11.4. Fyrsidig helslipad meso
Page 285 and 286:
Page 287:
Page 290 and 291:
On all these places and routes, eac
Page 292 and 293:
ger repertoire that signalled the d
Page 294 and 295:
Andersen, S. H. 1975. Ringkloster,
Page 296 and 297:
Bentley, R. A., Price, T. D. & Step
Page 298 and 299:
Christensen, C. 1990. Stone Age Dug
Page 300 and 301:
Ekholm, G. 1918. Två nyupptäckta
Page 302 and 303:
Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K
Page 304 and 305:
Hallgren, F. under arbete. Skifferk
Page 306 and 307:
Hjolman, B. 1964. Arkivhandling ang
Page 308 and 309:
Kaul, F. 1994. Ritualer med mennesk
Page 310 and 311:
Lannerbro, R. 1976. Stenålder och
Page 312 and 313:
Lindqvist, C. 2001. Nämforsen, Åd
Page 314 and 315:
Moore, J. H. 2001. Ethnogenetic pat
Page 316 and 317:
Passey B. H., Robinson T. F., Aylif
Page 318 and 319:
Richards, M. P., Price, T. D. & Koc
Page 320 and 321:
Skjølsvold, A. 1977. Slettabøbopl
Page 322 and 323:
Trigger, B. G. 1969. The Huron, far
Page 324:
Zimmermann, W. 1999. Why was Cattle
show all

Identitet i praktik - Identity in Practice

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?